Med krita och med snabbhet målas en bild upp. Bredvid ligger en liten vädjan om några ynka kronor. Lägg någonting i den manar pengabössan. Men mycket få gör det – lägger pengar i den där lilla skrammelburken. Väldigt få stannar ens upp och tittar. Vid nästa regn är allt borta.
Jag har fått en rapport – FRÅN STORSLAGNA VISIONER TILL PROFESSIONELL BEDÖMNING – 2/2010 – Malmö Högskola – Lärarutbildningen och blev mycket sugen på att läsa den. Jag rapporterar kortfattat om det första kapitlet som handlar om fostran i skolan. Det är Jonas Qvarsebo som skrivit om Skola, fostran och styrning – några historiska linjer. Jag tycket ni ska läsa hela kapitlet – lättläst och mycket, mycket viktigt tänker jag.
Fostran har alltid varit ett uppdrag för skolan. Det är intressant att se hur den har sett ut. Låt mig förkorta och därmed ytterligare förstärka att ni ska läsa källorna:
1918 års Skolkommission poängterade
1918 var läkarvetenskapen pådrivande i skolans fostransfrågor. Här kom rekommendationer om att den fysiska fostran skulle ägnas daglig tid, förslagsvis 45 minuter.
1922 kom också särartstänkandet – det var och skulle vara skillnad på pojkar och flickors fostran, fostran organiserades utifrån kön. Flickor ansågs inte kunna eller borde inte utveckla specialiserande kunskaper, de fick inte konkurrera med pojkarna. För flickorna fanns hemmets lilla lugna vrå och sysselsättningen där – enklare husliga sysslor.
Här gavs också skolan till uppdrag att skilja mellan begåvade och obegåvande barn. Ingen obegåvad skulle av misstag komma in på de begåvades arena. Däremot betydde inte familjens ekonomi något för elevens möjligheter till studier.
**************
1940-45 – denna tid hämtar näring ur 1940 skolutredning. Det var världskrig och en viss dos av detta kom att märkas i fostransanslaget. Här syntes:
Nu kom eleverna att sorteras enligt differentiering. Den vilade nu på psykologiska vetenskapens grund. När denna differentiering skulle äga rum var man inte överens om – alltså hur gamla skolbarnen skulle vara för att detta skulle bli bäst. Det stora inflytandet och tilltron till expertis kan skönjas här – man vände sig till psykologisk-pedagogiska expertisen. Till grund för differentieringen skulle barns psykiska utveckling vara. Och med Alva Myrdal som social konstruktör så blev frågan skild från politiken, den vilade i händerna på experterna.
***************************************
1946- 1957 Det demokratiska subjektet
1946 års skolkommission. Nu skulle barnen fostras till demokratiska medborgare. Här handlade det nu om mental omvårdnad och social fostran. Det var personlighetdaning och ett begynnande holistiskt grepp om skolans fostrande ansvar och förhållningssätt till eleven.
Skolan skulle vara fostrande och vårdande. Här vilade man också tungt på expertisen och vetenskapen. Den demokratiska undervisningen fick inte vara subjektiv utan hänvisades till vetenskaplig grundval. Undervisningen skulle vara objektiv vilket gjorde det svårt för kristendomsämnet. Vilket löste sig genom kompromiss om hur att förstå ämnet i skolan. Nu syntes också en åtskillnad från det pedagogiska. Vetenskapen handlade nu om det psykologiska och där ansågs kunskapen finnas. Den nya fostran skulle möjliggöra för den demokratiska människan.
***************************
1957-1962 Det är industriarbetaren och en begynnande konsumtionstanke att styra skolans fostran.
Här finner vi medborgarfostran. Men det hörde samman med samhällsutvecklingen. Samhället behövde industriarbetare och konsumenter. Den framtid som vilade i ett tryggt lönearbete, framtidshopp i det tekniskt rustade samhället och också samhällets föränderlighet.
Under denna tid kritiserades den hårda diciplinen till förmån för den friare fostran för att i slutänden ge nyttiga medborgare som kunde sina saker och fick lön för mödan och genom lön bli konsumenter så att hjulen kunde rulla.
****************************
Här slutar det första kapitlet. Fostran är en av skolans såväl dolda som öppna åtaganden. Jag tror vi gör oss alla en tjänst om vi faktiskt studerar hur uppdraget har utvecklats och vad vi faktiskt har för ideal idag. Den kommunikativa, kritiske, reflekterande demokratiske medborgaren – är det den vi fostrar idag?
Jag blir alltid lite mer nyfiken då jag ser den här. Småler alltid. Vilken aktivitet denna lilla bild döljer. Och när jag kommer in så söker jag bland alla kommunikatörer. Jag får så mycket.
Det finns många anledningar till den. Oftast handlar det inte om att inte vilja gå till skolan utan att kanske av olika anledningar inte kunna gå till skolan. Jag tycker Christer Magisters tankar är värda en genomläsning.
Jag har varit lärare till yngre elever och dessa skolkar inte så ofta. De kan komma försent till lektioner och detta av olika anledningar. Men skolk och för sen ankomst signalerar något. De högstadieelever jag har mött har lärt mig hur komplext det är med skolkandet och hur illa svårt det är att bryta den nedåtgående spiralen själv. De flesta elever vill faktiskt vara i skolan men kan av olika anledningar hamnat i situationer som gör det omöjligt för dem.
Skolk är en sak som skolan är skyldig att hantera och den ska nog hellre betraktas som en skolutvecklingstanke. Det kanske mäter skolans förmåga också? Vad gör att elever skolkar? Hur välkomnas de tillbaka då det vill bryta mönstren? Det kan också vara en signal på att något måste uppmärksammas och eleven inte har något annat språk än att visa antingen sin frånvaro eller sin störande närvaro. Som om signalen kunde låta – se mig – gör något!
Målet ska självklart vara nolltolerans. Men om den ska synas på betygen vet jag inte. Däremot tror jag på det lagförslag som säger att lärare och skolledare omedelbart ska reagera och signalera detta skolk till hemmet. Och det genast och omedelbart. Till eleven ska skolan signalera
– Vi saknar dig. Du hör till oss i skolan. Kom! Oavsett.
Då det gäller införandet av skolk i terminsbetyget och inte i slutbetyget – jag vågar inte yttra mig då jag har för lite kunskap i betygsfrågan. Jag gläds åt att man skiljer terminsbetygen från slutbetyget. Det sista dokumentet eleven får med sig från sin skoltid inte visar fram annat än elevens kunskaper och betyg på dessa. Hurvida skriftliga omdömen kommer att åskådliggöra skolk och ogiltig frånvaro är en sak som rektorn ansvar för.
Det slår mig – men jag kanske är helt fel ute – att det står ingenting om hur många lektioner som eleverna har väntat utan att det har kommit lärare eller vikarie – inget om det antal ofrivilliga håltimmar som eleverna kan komma att ha under sin studietid. Dessa är inte angivna i terminsbetygen heller. Trots att de kan komma att påverka elevernas resultat. Alltså bristen på undervisningstid.
Kanske dessa också ska stå i terminsbetygen – anta ofrivilliga håltimmar?
Lite andra tankar från Twitter:
And wouldn’t it be better if he fought for a school that is so great and so interesting that no kid WANTS to be abscent?
Swedish Minister of Education wants absence to be written into the final grades. – Wouldn’t it be better to ask WHY the kids are gone?
Nybloggat: Krafttag mot skolk i skolan: Trots att jag tycker att flera av Björklunds förslag inom skolpolitiken är… http://bit.ly/btHcEj
