Diagnos dumhet – genom andning och blåa linfält

Den lilla Verdandiskriften från 1926 bär titeln Dumheten. Författaren Hjalmar Öhrvall har gjort en psykologisk studie över just denna dumhet. Jag läser med förundran. Om andningen och de blåa linfälten.

Själva andningen sitter i exspirationsmusklerna och stämbandsmuskulaturen skriver författaren. Men vad som riktigt styr dessa finns det ingen förklaring till (1926). Jag tycker att orden är lite vackra  och därför drar jag ett djupt andetag med mina exspirationsmuskler för att verkligen undersöka var de sitter. Jag kan se andningsrörelserna med blotta ögat (så observant är jag).

Inandningsrörelse kommer sig av

  • plötslig förskräckelse
  • djup ängslan
  • häpnad av det löjligare slaget (nu häpnar jag och det är av det löjligare slaget)
  • snyftningar

Utandningsrörelser kommer sig av

  • skrattet

Jaha, och där tog all förklaring slut – hur det hörde ihop med dumheten vet jag inte. Jag läser vidare under kapitlet

PRÖVNING AV DEN GIVNA DEFINITIONEN PÅ OLIKA FALL AV DUMHET.

Det känns som om jag är ute på ett stickspår. Men å andra sidan är det här en del av de tankar man hade en gång i tiden. Dumma anses de vara som saknar synpunkter på sådant som vanligt folk har synpunkter på; de äro självfalllna för vanligt, normalt folk.  Exemplet på dumhet kan yttras enligt följande mening:

En blå linåker som går i vågor tas för ett hav.

Nu drar jag den där inandningen som gör mig så där obeskrivligt dum enligt författaren.

Om ni inte kommer över boken/skriften kan jag meddela att kapitelrubrikerna lovar denna läsning:

  • Dumhetens väsen och olika former
  • Prövning av den givna definitionen på olika fall av dumhet
  • Individuell dumhet

Hit räknas en viss tankspriddhet. Men inte den lärda tankspriddheten för den skiljer sig ifrån den lärda dumheten. Kronisk slöhet räknas till individuell dumhet. Tron på vidskepliga talesätt räknas till dumma. Alltså om en hare eller katt springer över vägen så är det bara att nonchalera detta så är man klok, eller att det gör detsamma om man är 13 till bordet. Mina reflektioner är: varför tar man bort sittraden 13 i flygplan och hoppar över detta tal. Man kan sitta på rad 12 eller rad 14. Men inte 13. Fast i verkligheten gör man ju just detta.

  • Den kollektiva dumheten

Till den kollektiva dumheten hör kvinnans modeklädsel och i synnerhet de spetsiga skorna och höga klackarna, vilket leder till ”konstgjorda tågångarläge” samt yrkesdumheter där man inte har insikt om yrkets hemligheter. Till exempelt att manliga skräddare sitter på ett bord och syr men att inte kvinnliga skräddare gör det. Denna ovana försvann med industrialismens intåg – symaskinen.

  • Kampen mot dumheten

Här är en skriftlig mening som ska bekämpas: Melonen är av naturen delad i klyftor på det vi må äta dem inom familjen, pumpan som är mycket större, kan man äta i sällskap med grannarna. Mot dessa sorters meningar ska man inte stå vapenlös.

Att dem som hatar andra ska resa dit och undersöka saken för att komma på bättre tankar.

  • Dumhetens förebyggande

Då jag har raljerat över bokens innehåll då jag finner den rolig blir jag plötsligt mycket allvarlig då jag läser författarens inlägg i skoldebatten:

`Hur mycket bättre vore det ej om skolan förstode att väcka eller snarare underhålla och utveckla den naturliga vetgirighet som finnes hos alla normala barn, om den meddelade dem sådana förkunskaper som bland annat skulle sätta dem i stånd att själva tillägna sig det vetande som var och en kunde komma att behöva och som kan vara mycket olika i olika fall. T.ex lära dem hur man slår upp ord i uppslagsverk, hur man tar reda på litteraturanvisningar i olika ämnen, osv. Härtill kommer såsom redan är antytt nästan allt vetande som inhämtas i skolan inpräglas hos lärljungarna på auktorietstrons grund. Vad som står i läroboken eller vad magistern säger förutsättes utan vidare vara sanningen.`

Denna text kan förvaltas i dagens tid. Den är inte dum att läsa. Den är snarare klok.

__________________________________________________________________

Jag är dum som inte fortsätter mina studier i dumheten. Jag kanske finner mig dumförklarad men jag tager denna enorma risk och sänder ett tack till Mattias Boström som av någon outgrumlig ( jag tycker mitt ord är bättre av alla outgrundliga anledningar) anledning sände och skänte boken till min ännu så kloka dotter som läst boken och fann sig själv en aning kluven till meningen om den blåa linfältet.

Litet tips – Om man söker på google över blåa linfält – så kommer man till gula linfält. Men under samma söknamn kommer några bilder av hav upp. Det är en märklig tanke som detta ger. Vem är dum när man kan söka problemen för frågeställningarna?

Publicerat i Litteratur och läsning | Etiketter , , , , , | 5 kommentarer

Lustskriverier: Lördagens diktande medan kaffet …

*

****

Barnet låg på moders arm.

Den relationen har ingen åldersgräns.

****

Månen går sin stilla ban

Människorna har inte längre tid att titta.

****

Den lilla musens sprang över köksgolvet.

Odelade verkligheter tänke jag och drog upp benen i soffan.

****

Gränser är de vi själva sätter upp.

Vi äger också kraften att töja på dem.

****

Ett glas för mycket gör dussinet till tretton.

****

Svaret som gavs reste massor av frågor.

Ett svar är alltså bara en början.

****

Det svarta kaffets doft.

Den odiskade blåa koppen.

Jag i världen.

****

Barnets bokstavsövande synliggjorde nybörjarmästerskapet.

Kvinnans åldrande syntes i hennes darriga handskrift.

Tekniken ger oss inte samma fenomen.

Den digitala skriften avslöjar  ingen ålder.

****

Fotografiet hade sin berättelse.

Jag gav den min!

****

Stolsryggarna, borden och soffan.

Vi påverkar varandra.

Jag har nött in mig i dem.

De har givit efter för mig.

****

Redan doften.

Hela min fantasi i ett andetag.

*****

– Bla, bla, bla, sa barnet.

– Ja, ja, ja, sa pappan.

Sedan skrattade de ihop.

****

Mammaveckan och pappaveckan.

Barnets tudelning.

*****

Barnfrihet varannan vecka?

Barnfri är man någonsin det?

****

Delad vårdnad har alla som är i närheten av ett barn.

En del har en högre grad av vårdnaden.

Men det gör ingenting.

****

Blott Sverige svenska krusbär har.

Hur vet vi svenska det?

****

Blott Skottland svenska krusbär har.

They name them Gooseberries.

*

Publicerat i Barns rättigheter, Skriver om ditt och datt | Kommentarer inaktiverade för Lustskriverier: Lördagens diktande medan kaffet …

Brian Kotts twittrade mig en utmaning

Brian K briankotts

@kalexanderson @kringlan @Korlingsord Utmaningen blev lite tuffare http://bit.ly/bKkb0Y

Jag ska fundera på det jag fick och läsa in mig också. Jag tackar förstås. Klicka på länken och läs själva. Vi har fått ett uppdrag vi lärare.

Publicerat i Lektioner och lektionsförslag | Etiketter , , | 1 kommentar

Lärarens betydelse för eleven och den vuxnes lärande

Jag läste en mycket intressant artikel i tidningen – International Herald Tribune – om relationen till det tidiga lärandet i förskolan och relationen till lärandet som vuxen.

***

Students who had learned much more in kindergarten were more likely to go to college than students with otherwise similar backgrounds. Students who learned more were also less likely to become single parents. As adults, they were more likely to be saving for retirement. Perhaps most striking, they were earning more.

***

Det kan vara intressant att läsa hur man tänker om lärarrollen också. Det finns en hel del att fundera kring. Det handlar om de goda lärarna och vad deras värde kan vara. I rena pengar är lärare i förskolan värda sin undervisning i guld. Den frågan man ställer är om det är så att individen har haft förutsättningar eller om läraren har givit eleverna bättre förutsättningar genom undervisning. Låt oss läsa:

***

The crucial problem the study had to solve was the old causation-correlation problem. Are children who do well on kindergarten tests destined to do better in life, based on who they are? Or are their teacher and classmates changing them?

The Tennessee experiment, known as Project Star, offered a chance to answer these questions because it randomly assigned students to a kindergarten class. As a result, the classes had fairly similar socioeconomic mixes of students and could be expected to perform similarly on the tests given at the end of kindergarten.

Yet they didn’t. Some classes did far better than others. The differences were too big to be explained by randomness. (Similarly, when the researchers looked at entering and exiting test scores in first, second and third grades, they found that some classes made much more progress than others.)

Class size — which was the impetus of Project Star — evidently played some role. Classes with 13 to 17 students did better than classes with 22 to 25. Peers also seem to matter. In classes with a somewhat higher average socioeconomic status, all the students tended to do a little better.

But neither of these factors came close to explaining the variation in class performance. So another cause seemed to be the explanation: teachers.

Some are highly effective. Some are not. And the differences can affect students for years to come.

***

Ja, det är oss det hänger på – vi lärare! Det tycker jag om.

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen, Skolrättigheter | Etiketter , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Lärarens betydelse för eleven och den vuxnes lärande

Skolorden: Vi säger lärarrollen

Jag googlar på ordet lärarroll och finner närmare 35 000 sökträffar. Jag roar mig med att söka på läkarrollen och finner 5 800 sökträffar.

Att spela en roll är det nog inte tala om då det gäller lärarrollen, men att lärare spelar roll önskar jag att det kunde betyda. Yrkesrollen är det nog fråga om. Läkarna verkar mera hemma i sin om man får tro sökträffarna, lärarna söker sin roll.

Jag har tankar om hur vi kan polera fram yrket lärare och skapa konturer kring yrkesrollen. Se där, nu använde jag ordet igen. Därmed ökar jag också på statisktiken och träffmöjligheterna. Nåja, jag fördelade det jämt mellan yrkesrollerna.

Men allvarligt talat – varför är det så stor skillnad på antalet träffar? Kan det säga oss någonting?

***

PS. Tandläkarrollen hade 22 träffar. Intressant.

Polisrollen hade ca 1 100 träffar. Jättespännande. DS

Publicerat i Barns rättigheter, Skolorden | Etiketter , , | Kommentarer inaktiverade för Skolorden: Vi säger lärarrollen

Källkritiken, diskussionen och vår viktiga undervisning

Källkritiken är en stor och viktig fråga för oss lärare. Jag har skrivit flera inlägg som handlar om källkritik och kanske syftar jag till att vidga begreppets betydelse. Jag läser gärna om hur journalister diskuterar denna fråga då jag vill veta hur vi ska undervisa på ett mångfaldigt sätt i frågan. Jag skrev nyligen ett långt inlägg vilket jag hämtade inspiration till hos Henrik Berggren, Ledarskribent i DN, och sände honom en länk för information. Jag fick detta svar och glädjer mig åt diskussionen som vi bör och måste föra:

Hej Anne-Marie,

Nu har jag läst din utmärkta krönika – det känns smickrande att ha gett upphov till dina reflektioner, som jag tycker gick djupare än min egen korta text. Inte minst artikulerade du problemet med ”källkritik” på ett ett sätt som jag har intuitivt har anat men aldrig lyckats formulera.  Jag har alltid varit lite irriterad på testuggandet kring ”källkritiken” som är något av en paradgren inom svensk historieundervisning , inte för att jag är emot källkritik, men just därför att det mest lärs ut som skepsis mot källan, snarare än som en metod att skaffa sig en ”relation till källan”, som du så träffande uttrycker det.

Allt gott

Henrik

HÄR är blogginlägget som åsyftas!

Här diskuterar jag ytterligare.

Och jag delar många tankar med Kristina Alexanderson varför jag naturligtvis också länkar till hennes alldeles utmärkt underbara blogg.


Publicerat i Barns rättigheter, Källkritik och undervisning, Lektioner och lektionsförslag | Etiketter , , , , , , | 4 kommentarer

Lustskriveri: Citerat från charkuteriet

Idag hörde jag en gammal tant säga:

– My grandmother told me – don´t ever ask questions and never tell lies, sa kvinnan till mannen i matvarubutiken.

Kvinnan som sade detta var runt de 85. Och då räknade jag ut att hon måste haft en mamma som var runt 23 när tanten föddes. Då föddes tantens mamma för 108 år sedan. Det betyder att tantens mammas mamma måste vara född ca 23 år före det, då är tantens mammas mamma, alltså tantens mormor född för 131 år sedan. ( Detta är en väldigt exakt uträkning, man kunde kanske runda av resonemanget och säga 130 år sedan, men det tycker jag är lite trist. Jag vill bestämma när de är födda i min fantasi. Alltså 131 år sedan).

Med utgångspunkt av dessa årsfakta så måste tantens mormor ha kläckt ur sig denna sanning – don´t ever ask questions and never tell lies – för ungefär – måste tanten ha varit ungefär åtta år, dvs säga för 77 år sedan.  Det här bygger på att tanken om att barn lyssnar och lär av sina morföräldrar ungeför när de är 8 år (bestrider ni detta är ni varmt välkomna att diskutera fenomenet på bloggen).

Min dotter som nu också lagt sig  i detta resonemang menar att vi  har varit väldigt vetenskapliga i våra antaganden, jag och min dotter, och vi har långsamt resonerat kring kvinnans, tantens, gummans eller vad det nu ska heta, hennes ålder. Vi tycker att det finns all anledning att också diskutera hur det här som mormodern sade för 77 år sedan har relevans i vår tid. Och speciellt i en speceributik där för övrigt den personen tanten sade det här till skakade oförstående på huvudet. Då vi kom efter tanten i kön och hörde henne säga det här så var vi på vippen att fråga varför expediten, som var manlig i åldern 18 årsåldern,  inte kunna finna något klurigt svar på hennes påstående.

Vi insåg att den historiska rösten hade kommit in i vår vardag. Tantens mormor kan också ha berättat denna lärande berättelse för sin blåögda lilla åttaåring, men själv fått höra den av sin mormor och så är vi nere på ett uttryck som kan vara hämtat ur rena rama 1800-talets början.

Vi undrar också vad den lilla åttaringen (tanten) kanske hade ljugit om och vad det var hon inte fick fråga om. Eftersom hon nu ärvt den negativa inställningen till frågan kunde vi inte, trots vår vilja och intention, vidare undersöka saken.

Så!

Publicerat i Skriver om ditt och datt | Etiketter , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Lustskriveri: Citerat från charkuteriet