Mina ord – Tidsrika

TIDSRIKA –


Ett vackert ord.
Dessvärre är det få som kan klara av att välja bort för att skapa mer tid.
Men det är en annan historia.

Anne-Marie

Publicerat i Ordförrådet | 2 kommentarer

LÄX Sarah – om lärarens möjlighet att anmäla missförhållanden

Jag är väldigt glad över denna lag även om jag leker med orden: Lex Sarah. Det är viktigt att vi anmäler om vi inte kommer någon vart med våra inre anmälningar. Barn har rätt till omsorg, fostran och lärande av mycket mänsklig kvalitet. Jag välkomnar ett förslag på hur detta kan utformas och skapas.

Anne-Marie

Publicerat i Barns rättigheter, Skolrättigheter | Etiketter , , , , , | 2 kommentarer

VARFÖR, VAD och HUR – frågor som jag ställer mig

Jag funderar över läroplan och kursplan. Det är fel ordning på de pedagogiska frågorna tänker jag.

Vi börjar ofta med VAD, VARFÖR och HUR.

Kanske det vara så att vi börjar med VARFÖR. Varför är en inledande fråga kring en fråga, nyfikenhet, en Vygotskitanke. Varför leder till ett slags innehåll, ett VAD. Och då dessa frågor är aktiverade för eleven är ju undersökningen mer intressant. HUR vi får veta, HUR vi gör, HUR det kommer sig att det är så som man påstår, HUR löste vi problemet, HUR gjorde vi tillsammans.

Då vi arbetat med processen och ska avsluta den återgår vi till vår början. Vi sammanflätar nu den process vi haft och diskuterar återigen den inledande frågan VARFÖR med det innehåll VAD som gjorde att vi lärde oss genom ett HUR.

Anne-Marie

Publicerat i Barns rättigheter | Etiketter , , | Kommentarer inaktiverade för VARFÖR, VAD och HUR – frågor som jag ställer mig

Vad, hur och varför – om mobilens okända nummer

För en tid sedan upptäckte jag att

  • om vi får ett okänt telefonnummer så
  • svarar vi inte
  • vi söker på hitta eller liknade plats
  • vi får ett namn
  • vi söker på detta namn på facebook
  • får vi ingen träff där
  • så googlar vi
  • vid ett okänt nummer
  • så blir vi undersökare och uppsökare av informationsplatser

Det här gör ungar och kanske oftare ungdomar, kanske vi gör så alla till mans. Jag vet inte. Jag har prövat. Jag insåg att jag ville ha förförståelse för ett slags VARFÖR någon ringt just specifikt mig, och jag tror att ungar fungerar så därför de har tillgång till detta tänk och görande.Genom denna nyfikenhet att söka upp och fundera redan innan samtalet har ägt rum visar sig också betyda att man genom att få reda på vem och kanske ett slags VARFÖR bli införstådd i ett slag VAD.

– Man vill ju veta VAD personen kan vilja innan man svarar typ, sa någon jag frågade.

Både VARFÖR och VAD är pedagogiska frågor. Det vi sedan gör för att svara på dessa frågor är HUR. En gång i tiden lärde vi oss svara och ansvara för mottagare och avsändare då det gällde hur att svara och uppträda i telefon. Då blev svenska folket utlärd och upplärd. En slags fortbildning i telefoni. Idag lär sig människor själva att hantera såväl sin nyfikenhet som sin vilja att skaffa förförståelse. Jag ser många pedagogiska vinster med detta uppsökande av information. Min tanke är att jag sänder min undervisning med ett slags okänt nummer: Det kan vara en autentisk fråga jag söker ett svar på och så upplever jag lärandet som skapas genom detta. Människan vill veta, är nyfiken, hjälpsam, undersökande och uppsökande och det gäller att se och ta tillvara, aktivera och utmana.

Anne-Marie

Publicerat i Autodidakten, Ordförrådet, Styrdokumenten | Etiketter , , , , | 1 kommentar

Sortering och åtgärdsprogram

De som följt min blogg har under alla år kunnat läsa och förstå att jag hellre sätter ett eller två åtgärdsprogram på undervisningen än jag sätter ett åtgärdsprogram på eleven. Jag är rädd för åtgärdsprogrammen. Jag är för en mångfald av undervisningar. Jag är inte för orden exkludering eller inkludering. Bara att vi använder orden inkludering betyder att vi förhåller oss till exkludering. Vilket vi givetvis gör!

Jag tycker att det finns mycket att göra utifrån undervisningens perspektiv. Hur många undervisningar kan jag kreera i mitt klassrum? Vad har de för syften? Behöver alla vara med på alla undervisningar? Jag har tio olika undervisningar i de klassrum jag haft. De har blivit fler ju längre jag har undervisat. Jag undervisar i stort sett hela tiden av den tid jag är tillsammans med eleverna. Det ser i och för sig väldigt ledigt och avspänt ut i dessa situationer, så går man förbi och tittar in i klassrummet så ser det trevligt och gemytligt ut. Och det är ingen motsättning att det är så.

Jag tror ingen kan räknas till norm någonsin. Jag tror inte på den pedagogiken. Däremot tror jag stenhårt på undervisandet, innehållet och gemenskapen kring det. Jag tror på det jag gör! Jag räds också de åtgärdsprogram som skrivs och som för all framtid är en black om foten för eleven. Jag räds också de åtgärdsprogram som skrivs utan att en hel del undersökningar har gjorts på undervisningen och elevens möjligheter i klassrummet. Jag hörde någon säga att det hade 10 åtgärdsprogram och mångfalden diagnoser i klassrummet. Kanhända att det är ok att eleverna har åtgärdsprogram och diagnoser men inte utan att man också funderar  i mångfaldstänk kring undervisningen. Jag träffade en skola där man hade till uppgift att minimera antalet åtgärdsprogram. De lyckades med det. De började tala undervisning  istället för brister hos eleverna.

Anne-Marie

Gå gärna in här och lyssna på FELIX talar om Asperger

Publicerat i Barns rättigheter, Hinder för lärande, Styrdokumenten | Etiketter , , , | 8 kommentarer

Jag – en fjäril mellan teori och praktik


Jag är en fjäril mellan teori och praktik hörde jag mig själv säga!

Därmed är det sagt!

Vad för fjäril kan tyckas en klok och naturlig följdfråga:

– Citronfjäril om man älskar det gula men vill ha lite sura kommentarer.

– Björkfrostfjäril om man är i Umeå och det är lite kyligt, frostnupet.

– En allmän snabelsvärmare om man eventuellt tänker elefanter och kära sådana!

– En mal som aldrig slutar prata utan bara håller låda i en slags oändlighet och dessutom med en jämn röst utan smekande tonartsförändringar.

– En purpurmal – tja – en slags lilaklädd mal, se för övrigt i  förklaringen  ovan på en mal i största allmänhet.

– En Frostmätarfjäril – helt enkelt ten en sådan som  jobbar inom väderlekstjänsten med uppdrag åt det kyligare hållet.

– En Silkesfjäril – med intresse för det trådsmala modet.

– En Mumiepuppa – Ja, ja – jag är inte där än! Och hur blir det då med pånyttfödelsen? Vad kan jag tänkas bli?

– En Surpuppa – ett slags förstadie till gnällspiken och ilskentanten!

– En Tjockhuvudsfjäril –  Aha, en stortänkare!

– En Pannluggsmal – Jag har pannlugg och maler på om det jag tycker är så viktigt.

I det stora hela ser jag mig som en fjäril mellan teori och praktik. Vad får då denna fjärilstanke för konsekvenser? Det är en bra fråga. Den ställer jag genast mina ord- och uppslagsböcker:

Man kan tala om fjärilseffekten. Tänk så underbara ord det finns på effekter. Detta fina ord – fjärilseffekten – står för atmosfärens begränsade förutsägbarhet. Vi kan inte riktigt förutse allt med en aning kan vi nog tänka oss. Teoretiskt kan en fjärils vingslag ändra vädret på andra sidan jorden. Det tar några veckor innan fjärilens försiktiga vingslag orsakar storm på någon annan plats på andra sidan jordklotet. Man kan jämföra denna effekt med kaos! (och här har jag gått ut med att vara en liten fjäril mellan teori och praktik?).

Kaos?
Se där! Då var det sagt!

Jag är en fjäril mellan teori och praktik och skapar det kaos som därmed uppkommer då jag viftar på vingarna här och inte där. Då förstår jag. Det var därför jag for till Sydafrika. Jag vill något nytt i Sverige! Så jag flaxade lite med fjärilsvingarna borta i Johannesburg. Det jag tänkte där är snart på väg till oss.

Huka er!

Anne-Marie

Publicerat i Autodidakten | 3 kommentarer

Skolans självförtroende: ”Genom undervisningen ska”

Skolans självförtroende har jag funderat mycket över. Detta självförtroende är en aning nött, lite kantstött men som kan putsas upp och bli riktigt bra.

Jag gillar anslaget i nya kursplaneförslaget – GENOM UNDERVISNINGEN SKA …

Det betyder att vi är undervisande och det känns bra. Det betyder också att föräldrarna inte behöver kompensera skolan. I den nuvarande kursplanen så säger vi att ELEVEN SKA …

Nu förskjuts detta eleven ska till undervisningen – dsv – lärarna! Så nu ska vi putsa upp våra undervisningar. Leva vårt pedagogiska HUR, förvalta kursplanens VAD och synliggöra detta som eleverna ständigt frågar om – VARFÖR. Ett varför syns i syftestext i varje ämne. Det ska bli mig ett sant nöje att utveckla mitt HUR. Jag är ju lärare. Stolt sådan!

Anne-Marie

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen, Styrdokumenten, Värdegrunden | Etiketter , , , , , , , , | 1 kommentar