Lektionen om: Omslaget och texten

Postat den 05/10/2014 av Anne-Marie Körling

Körling fotograferar 2010

Ett omslag.

En text.

Vi behöver inte förstå texten.

Vi kan börja med illustrationen.

Den visar en häst och ett barn. En flicka.

Hästen är stor.

Mycket större än barnet.

Titeln?


Inlägg som berör samma teman:

  1. Bildpromenaden inkluderar texten och går fram och tillbaka
  2. Kort historisk överblick om vad ett barn är
  3. Lektionsförslag: Bild- och textpromenad för eleverna – pedagogiska samtal för lärarna
Publicerat i Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning | Kommentarer inaktiverade för Lektionen om: Omslaget och texten

Samtalet jag ritade

Postat den 05/10/2014 av Anne-Marie Körling

P1250391

 

Det var ett innehållsrikt samtal. Jag fotograferade av min skiss. Den säger mig allt.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Styra mina steg!
  2. Över ett glas mjölk och en smörgås gjord med omsorg
  3. Den verkliga kontakten med läraren och undervisningen
Publicerat i Kommunikationen | Kommentarer inaktiverade för Samtalet jag ritade

Barnet kulturskuttar

Postat den 05/10/2014 av Anne-Marie Körling

P1250508

Då jag går på museum eller på konstutställningar tittar jag på barnen som också är där. De kan stå länge och titta på en målning, lyssna koncentrerat i en lur och skutta vidare mot nästa målning. Idag såg jag en liten skuttare. Kanske är det vad som händer när man är där skapandet gestaltas. Även om man inte förstår så förstår man så mycket att något inom en växer. Vi vuxna vi skuttar inte. Men mellan två målningar tog jag ett skutt idag. Bara för att.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Barnet och gemenskapen i vardagen
  2. Stora glädjen i lilla barnet
  3. Barnet och jämförelserna
Publicerat i Barns rättigheter | Kommentarer inaktiverade för Barnet kulturskuttar

Ur litteraturen till lärarens skrivande och lektionens tillblivelse

Postat den 05/10/2014 av Anne-Marie Körling

Jag läser nu Steve Sem-Sandbergs bok De utvalda. 2014. Albert Bonnier Förlag AB. Jag hittar ett stycke jag vill göra undervisning om:

”Det finns en yttre och en inre värld. I den yttre råder ständigt larm, i den inre är de stilla som en tidig vintermorgon när det precis har slutat snöa.” s. 158

Och jag vill skriva om de här yttre och inre världarna.

Låt säga att jag härmar Steve Sem-Sandberg:

””I det yttre dammsugarens brummande. I det inre. En textrads återklang.”

”Det finns en yttre och en inre värld. I den yttre är trafiken bråkig och bilarnas motorer överröstar. I det inre är det stilla som då biografens mörker får oss att tystna och vänta in den första bilden i den kommande berättelsen.”

”Det finns en yttre värld. Det finns en inre värld. Den yttre är diskussionen mellan föräldrarna vid middagsbordet och den inre är då dörren till det egna rummet stängs och tystnaden ger utrymme för den egna röstens viskning – Sluta bråka.”

”Det finns en yttre värld. Den då man slår sig ned och lyssnar på Håkan Hellström på en välfylld arena. Det finns en inre värld. Då man tänker om textraden och nynnar den för sig själv då man duschar.”

”Det finns en yttre värld. Jag ser ut genom fönstren. Som en film går människor förbi, bussar öppnar resedörren och in kliver de köande. Brandbilens högljudda larm. Rubrikerna i tidningarna. Det finns en inre värld. Den innanför. Jag vid bordet. Jag i mina tankar om det jag ser. Jag i mig själv.”

”Det finns en yttre värld. Det krigas i den. Det dödas i den. Det bråkas i den. Och mitt i detta yttre lutar du dig intill mig. Viskar in i min inre värld. Jag älskar dig.”

Eller en annan spegel:

Jag skriver:

”Den finns en yttre värld. Den där solen går ned i horisonten. Vinden smeker kinden. Doften av havstång. Den inre världen i uppror. Ilskan galopperar genom blodomloppet och hjärtat stampar takten. Förbannat också.”

I mångfalden av olika texter

Jag skulle ta Steve Sem-Sandbergs text till skolan. En modell vi skulle utforska ihop, jag och eleverna. Jag skulle också koppla denna litterära textrad till en annan. Tomas Tranströmer skrev i Östersjöar, 1974:

”Bara därinnanför finns frid, i krukans vatten som ingen ser, men på ytterväggarna rasar kampen.”

Och kopplingen till Astrid Lindgren ”Karlsson på taket smyger igen” 1968

”Men Lillebror hörde knappt på, sommarkvällens alla ljud och dofter strömmade över honom, så att han nästan blev yr. Han kände doften från gatans blommande lindar och hörde klappret av klackar mot gatstenarna långt där nere, människor var ute och promenerade i den vackra junikvällen, och det klappret lät så sommaraktigt, tyckte Lillebror. Från husen runt omkring kom röster, kvällen var ju så stilla och allt hördes så tydligt, människorna pratade och sjöng och grälade och skrek och skrattade om vartannat och visste inta att uppe på taket satt en pojke och lyssnade till alltihop nästan som till någon musik.” s. 41

 


Inlägg som berör samma teman:

  1. Bibliotek!
  2. Orden etsade sig fast som en livboj
  3. Lektionsförslag – modell ur litteraturen blir eget skrivande – roligt och utvecklande
Publicerat i Bibliotek/Skolbibliotek, Boken i undervisningen, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Skriver om ditt och datt | Etiketter , , , , , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Ur litteraturen till lärarens skrivande och lektionens tillblivelse

Lgr 11: Meningar jag vill diskutera … bland alla meningar jag vill diskutera

Postat den 04/10/2014 av Anne-Marie Körling

Vi ska diskutera och ge perspektiv på det som står i läroplanen. De vackra orden ska omsättas i verklighet. Låt oss diskutera:

  • Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. (Under skolans uppdrag)
  • Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. (Skolans uppdrag).
  • Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje … (Skolans uppdrag).

I boken Läraren inom mig, 2014 skriver jag om hur samtalen kan utvecklas till att presentera vad vi gör, ser och verkar för genom att göra om meningarna till frågor:

  • Hur verkar jag så att arbetet i min undervisning och genom min lektion innehåller skapande arbete och lek?
  • Hur kan jag förstå ordet generös? Vad betyder det för min hållning i klassrummet? Vad ger jag och vad skapar mina lektioner för möjlighet så att eleverna upplever sig lärande genom dem?
  • ”Känna växandets glädje” – vad menas med det? Hur kan vi samtala om elevernas växande i glädje? Vad kan vi berätta om det utifrån vårt perspektiv? Hur inkluderar vi eleverna i detta resonemang?

Generositet kopplat till lärarens tålamod? Kan vi utforska ordet generositet? Hur syns den i mitt klassrum? Vad menar jag med generositet? Vad avses i Lgr 11? Vad är definitionen av begreppet?


Inlägg som berör samma teman:

  1. LGr-11: Om strukturerad undervisning
  2. Lgr 11: Generositet bör prägla skolan
  3. Lgr 11: Läroplanens ska verka i kursplanerna
Publicerat i Läraren inom mig, 2014, Styrdokumenten, Undervisningen, Värdegrunden | Kommentarer inaktiverade för Lgr 11: Meningar jag vill diskutera … bland alla meningar jag vill diskutera

Källkritiken – omsorg och medvetenhet om att vara en källa

Postat den 04/10/2014 av Anne-Marie Körling

Jag läser om mötet mellan journalisten Jan Eklund ochförfattaren Steve Sem- Sandberg i Dagens Nyheter lördagen den 4 oktober 2014. Om Steve Sem-Sandbergs senaste bok ”De utvalda”. Om ficitionen trots att den innehåller dokumentära inslag:

Och om att: ”- Det är också viktigt att skydda offren. Min roman baseras på hundratals patientjournaler och vittnesbörd från oskyldiga barn. Jag vill inte att någon av dem eller deras efterlevande får för sig att jag använt dem annan än i gestaltande syfte. Det är inte dem jag är ute efter, utan systemet som krossade dem.”

Jag tänker att vi måste undervisa om oss själva som källor. Hur vi förstår att vi själva kan vara källa, bli källa och det vi skriver eller säger kommer andra till skada. Vi måste fundera på vilken källa vi är och hur vi ansvarar för den källkritiken.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Lektionsstart: Kalla fötter …
  2. Källkritik: Att vara självkritisk innan man blir en källa!
  3. Boken i mina händer
Publicerat i Källkritik och undervisning | Kommentarer inaktiverade för Källkritiken – omsorg och medvetenhet om att vara en källa

Berättande och röstläge

Postat den 03/10/2014 av Anne-Marie Körling

DSC_9087-1

Anslaget att berätta anges av en liten ton i rösten. Rösten går ned i varv. Rösten blir långsammare. D e t    v  a r   e n   g å n g … och så öppnar rösten dörren in till ett äventyr nedtecknat i boken.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Fredrik Svensson: Tänk om
  2. Musiklärarnas höga tonläge
  3. I mellanrummen
Publicerat i Högläsning | Kommentarer inaktiverade för Berättande och röstläge