Pedagogiskt frågviseord: Meningsfull

Alltså – att ställa sig frågan om vad som upplevs meningsfullt är att sticka ut hakan. Det ställs liksom på sin spets. Det blir ju så olika svar på den frågan. Det kan också hända att man som lärare får svaret att det här är ju inte meningsfullt alls. Då vacklar det till lite i lärarhjärtat och man börjar ifrågasätta sig själv. Det kan vara bra att göra det för det betyder att man påverkas. Dock finns det en fara med att få svar av eleverna som upplevs negativt – vilket eleverna oftast inte har till avsikt att ställa till det med – men det kan betyda att eleverna inte förstår hur det som är i undervisningen är meningsfullt just nu – kanske kommer det att bli? Konsten att härbärgera det svåra och obegripliga måste läraren alltid göra. Ja, jag grubblar vidare:

 

Meningsfull definieras i ordboken – ett innehåll som verkligen betyder något och tjänar något till. Det fina ordet innehållsrik kopplas till ordet meningsfull.

Innehållsrik – det är vad ett samtal kring något kan bli om eleverna får möjlighet att berika med sina egna kunskaper. Nåväl, jag fortsätter. Innehållsrik antyder ju något positivt, något omfattande som gör skillnad och kan bidra och skapa en inre rikedom. Alltså bli meningsfullt. Det kan vara meningsfullt att i en lektion tillåta eleverna att grubbla och insikta kring något som är i undervisningens fokus. Låt säga ett endaste ord. Man kan faktiskt grubbla kring ett endaste ord. Ta bara ordet: Wordfreud. Ja, vad kan vi säga om det? Låt höra!

Meningsfull är ett stort pedagogiskt ord som inkluderar innehållsrika fokus. Alltså för att mening ska skapas måste det finnas något som vi gemensamt kan skapa mening kring. I sin mest konkreta betydelse kan vi skapa meningar kring ordet – solsken – ja, för att ta ett exempel. Alla kan därför bidra:

  • Det är vackert solsken idag.
  • Solskenet gör att jag får ont i ögonen
  • Solsken i hjärtat och sol i sinnet.
  • Solsken – jag hatar när det är varmt.
  • … hela klassen får säga något.

Genom denna bokstavliga meningsfulla lektion blir ordet solsken innehållsrikare på grund av att alla elever (kan vara 29 stycken) har funderat på solsken och satt in det i en mening. Kanske vi genom detta skapar en större kollektiv meningsfull innebörd.

Mening upplevs ju egentligen i gemenskap med andra. Meningsfull hör samman med sammanhang. Det vill säga att vara lärande och att ingå i sociala sammanhang där mening skapas. Det som gör det här ordet lite klurigt är att vad som upplevs som meningfyllt är en aning individuellt. För att individen ska uppleva mening är det möjligt att påverka genom attt skapa sådan i ett sammanhang och kring någonting. Vi blir betydelsefulla ihop. Det vi kan blir viktigt tillsammans.

Skolan är en plats för det meningsfulla!

Motsatsorden är just de motsatta:

Meningslö och innehållslös anger båda just den tomhet som det betydelselösa innebär.

Jag grubblar vidare, för något svar anser jag mig inte ha!

Publicerat i Ordförrådet, Pedagogik | Etiketter , , , | 1 kommentar

Världslärardagen

Åh kollegor över jordklotet! Hurra för dig som undervisar i Angola. Hurra för dig som undervisar elever i Tunisien. Hurra för dig som undervisar i Tanzania. Hurra för dig som undervisar elever i Norge. Hurra för dig som undervisar elever i Mexico. Hurra för dig som undervisar elever i Paris. Hurra för dig som undervisar elever i Grekland. Hurra för dig som undervisar elever i Prag. Hurra för dig som undervisar elever i Farsta Strand. Hurra för dig som undervisar elever i Grönland. Hurra för dig som undervisar elever i New York. Hurra för dig som undervisar elever i Tungelsta. Hurra för dig som undervisar elever i Nya Zeeland. Hurra för dig som undervisar elever i Belgien. Hurra för dig som undervisar elever i Peru.

Hurra för dig som undervisar elever … ja, runt om i hela världen möter lärare elever för att utbilda dem. Sakernas tillstånd kan vara olika men grundtanken densamma, att eleverna ska möta en lärare i skolan. Det är läraren som ansvarar för att barnen möter sina rättigheter och det på ett värdigt sätt.

Publicerat i Barns rättigheter, Läraryrket och lärarrollen | Etiketter , | Kommentarer inaktiverade för Världslärardagen

Lärarnära frågor – jag vill utveckla det lärarnära

Vi talar om elevnära. Jag tror vi ska hävda oss i det lärarnära. De lärarnära frågorna är frågor som berör hjärtat av skolan – undervisning och elever.

Publicerat i Barns rättigheter | Kommentarer inaktiverade för Lärarnära frågor – jag vill utveckla det lärarnära

Jag minns min sjukfrånvaro och vikariefrågorna

Jag mins då jag var sjuk och borta från arbetet. Redan beslutet att vara hemma var svårt. Jag undrade om jag inte kunde få ned febern, bota lunginflammationen med en kur av något magiskt, eller påstå att maginfluensan inte alls var så allvarlig egentligen och att jag hade toalett intill klassrummet, att … allt för att jag allra helst ville vara på arbetet, vara med mina elever. Ja, när jag beslutat mig för att vara hemma kom den verkliga magvärken, hjärtkrampen och febertopparna… jag måste, måste skriva något fiffigt till vikarien. Och inte nog med det – jag måste skriva något utförligt – nästan som en manual: Gör så här, steg för steg. När jag var klar och lämnat allt ifrån mig och krupit ned i sängen och somnat ringde telefon och där var vikarien. Och jag satte mig frysande och skakande upp och försökte ge vikarien så mycket information, utbildning och kött på benen att möta min klass. Jag avslutade vänligt – får du problem så ring igen! somnade om och jomänvisst – klart som tusan att vikarien fick problem. Under första dagens sjukfrånvaro tänkte jag att det här går inte. Jag får pallra mig upp! Det är inte lätt att vara en frånvarande undervisande lärare. Och den stackars vikarien måste också få stöd och hjälp. Det här är en större fråga om organisation än att lärare och vikarie samtalar om hur dagen ska se ut.

Publicerat i Barns rättigheter | Etiketter , , | 1 kommentar

Grubblerier kring en doktorshatt

Jag har köpt en hatt. Ibland tänker jag att den kunde vara en doktorshatt. Sedan funderar jag över varför de kallas doktorshattar? Jag har aldrig sett en doktor med hatt. Jag har sett mer av ruffsigt hår eller inget hår alls. Jag har sett hur de som har hattar har hängt över teorierna och ställt kluriga forskarfrågor om det som varit min verklighet. De har förklarat det så bra har jag tänkt. Men jag har sagt det utan hatt. Jag står ibland med mössan i näven och undrar om jag skulle passa i en doktorshatt.

Jag köpte en hatt idag för att vara snygg i. Då kom jag på att vissa hattar tänker man med. Vad händer då om man tar av sig den hatten man tänker med? Upp kanske orden flyger men sedan faller de platt ned för orden utan tankar når liksom aldrig himlen. De kanske hamnar i hatten som högst. En hatt jag verkligen gillar är Trollkarlens hatt. Det var min favoritbok då jag var liten och även då jag blev så stor som jag är nu. Att vara i hatten är något som fungerar om hatten är tillräckligt stor så att jag ryms i den. Jag är delvis i hatten då jag har den på huvudet. Det är ingen doktorshatt. Mer en Stetson. Ja, detta om hattar.

Publicerat i Barns rättigheter | Etiketter , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Grubblerier kring en doktorshatt

Sms, mail och telefonsamtal om lärarnära frågor

Jag får en hel del sms om frågor. Jag får en hel del sms om lyckade lektioner. Jag får en hel del sms om genomförda lektioner och funderingar kring pedagogiska frågor. Jag tycker det är väldigt roligt. Detta sms kom från någon som undrade kring litteraturläsning. Jag har svarat.

Publicerat i Barns rättigheter | 5 kommentarer

En aning trist beskrivning av ett klassrum

K L A S S R U M

Klassrum definieras i den ordbok jag väljer att läsa ur som ”ett större rum för undervisning av skolklass med bord, stolar, kateder och undervisningsmaterial av olika slag.”

Klassrummets syfte har varit att hysa en klass. En klass är en samlig elever. Dessa elever har en klassföreståndare (Men hallå! Så heter det väl inte längre? viskar min inre röst men den tystar jag genast ned). Rummet de är tillsammans i kallas för klassrum.

Klassrummet signalerar en mängd saker till såväl lärare, elever, rektorer och föräldrar. Om rummet inte signalerar pedagogik är det fritt fram att fundera över vad det signalerar. För vissa kanske rummet i sig själv ger kalla kårar av gamla dammiga skolminnen, andra ser en möjlighet och vissa tänker – ja, ja, mer av samma. Man känner igen sin skola. Allt är sig likt. Ja, det är som det ska vara med andra ord. Farmor, faster, farbror och förälder – ja alla ska känna sig som hemma. Välkomna, välkomna! Här är det som förr! Om ni sedan inte känner igen er i undervisningen så betyder det att något har hänt – kanske en annan läroplan eller något liknande! Förlåt oss för det!

Det krävs reflektion och genomförande för att skapa ett pedagogiskt klassrum. Ett pedagogiskt klassrum är inte ett klassrum som endast är trivsamt. Nej, det är något mer. Ett pedagogiskt klassrum är uttänkt och utvecklat för att skapa lärande och synliggöra lärande processer och kreativitet.

Men ett klassrum kan också vara ett rum som har en dörr och några fönster och vips när man är där är man instängd där. Sådana klassrum finns. Ibland är det en lärare som bestämmer precis allt i klassrummet. Då får elever inte gå ut eller in i klassrummet hur som helst. Ibland inte ens på toaletten.

I bästa fall är dörren stängd för att läraren absolut inte vill att eleverna ska gå miste om något endaste litet – för att det är så viktiga saker som händer i ett klassrum. Det kan vara så att läraren har ett fullt program som är så noga förberett att eleverna bara kan sitta stilla och ta emot. För det som står i papprena hinns inte med om inte eleverna bara är stilla och tysta och tar emot. Ja, hur skulle det annars se ut?

Se ut ja… det finns mängder av fönster i klassrum. Ibland har dessa fönster liksom gråa gardiner, ibland är det rosor på dem, och ibland är det persienner för att solen liksom lyser för klart in i klassrummen. Man vill skydda mot upplystheten. Den ska komma inifrån klassrummet. Ibland stängs solen ute av detta skäl. Allt ljus ska vara mot läraren.

Vissa fönster använder eleverna till att drömma sig ut igenom. Detta syns inte så ofta som så åtråvärt i skolan. För om eleverna tittar ut mot verkligheten så kan de ju missa att lära sig något om densamma. Vissa fönster har liksom sådana effekter på eleverna. Så även om man har skyldighet att hysa varje elev i klassrummet försvinner de iväg med sina dagdrömmar och sina livsfunderingar. Frågan är om fönster är så bra egentligen? Kanske man kan dra för något så att det blir en aningens svårare att titta ut. En del måste titta ut för att kunna tänka och fundera. Det är svårt det här med fönster. Hur ska man göra egentligen?

Så är det det där med klassrumsdörren? Det är väl ändå en gräns för det som är mellan korridoren och klassrummet. Så om man kliver in i ett klassrum vad är det då man skiljs ifrån? Korridoren är en hel värld för sig. Det är så det ska vara. När det ringer ut går det fort för eleverna att gå ut? Ibland lite väl fort? Varför springer de iväg så fort? Det är sådant jag kan fundera över. Är det för att det är just ett klassrum de lämnar bakom sig eller är det för att skolgården är något i hästväg av utmaningar?

 

Publicerat i Barns rättigheter | Kommentarer inaktiverade för En aning trist beskrivning av ett klassrum