Morr! Jag vill inte morra. Men just detta kan jag morra åt. Detta med klockan, tiden, förseningar och sena ankomster. Jag vet inte en endaste skola där klockorna är synkade och ställda på samma tider. En klocka visar en tid, en annan klocka en helt annan. Klockor står och stampar på fem i tolv hela tiden. Ja, det kan vara bra att de stannat just vid detta klockslag för då har skolan åtminstone chans att rätta till det som måste rättas till i sista stund. Fem i tolv. Allvarligt talat – vad gör klockornas osynk med skolan, innehållet och eleverna, ja också med lärarna.
Tid handlar om struktur. Struktur handlar om att något är beständigt. Om vi ska samlas klockan åtta så betyder det klockan åtta. Elever säger att de visst kommer i tid – lärare säger att de gör de inte alls. Och omvänt. Lärare kommer försent till lektioner och eleverna säger till – Du är sen! Jag vet inte hur många gånger detta händer i en skola. Och så skylls det på elev, gnälls på lärare och allt kan handla om att klockorna går fel. Rent organisatoriskt är klockan en möjlighet att säkerställa för en slags gemenskap i skolan.
Jag tycker man ska hålla tiden. Också mötestider med rektor, med arbetslag, med psykologen som kommer på konsultation. Jag tycker elever ska få rätt att komma i tid och veta att vi har tiden ihop. Inte att den är tio i tolv på skolgården och att den är 12 inne i lektionssalen där läraren står och surar och blir arg för sen ankomst. Och diskussionen som blir, och arga hembrevet som följer med eleven hem, och misstron om oviljan att göra rätt läggs i knäet på eleven.
Det är en enkel sak att hålla tiderna genom att ställa dem. Jag tror vi skulle bli mer synkade då. Det är en enkel lösning på ett ganska vardagligt problem i skolan. Handen på hjärtat hur många tider finns det att hitta på skolklockorna i din skola? Hur många klockor står? Klockan och tiden handlar om gemenskap och kommunikation.
Tänk om varje lärare en dag bar omkring på ett favoritord. In i skolan. Idag gillar jag ordet ”rubank”. Tänk om varje skolpersonal dagligen hade ett ord med sig till eleverna. I en skola där man är 100 personer betyder det 100 textrörliga ord och 100 relationer till ord och ordets bärare – på en endaste dag. På fem dagar är det 500 ord medvetet utvalda av skolpersonalen. Rektorn kanske tog orden: sockerbit, textremsa, hunddagis, vaniljstång och skollag.