Träning: Läsa noggrant och långsamt en timme om dagen

Jag har satt mig själv i ett träningsprogram. Jag ska läsa koncentrerat och långsamt en timme om dagen. Det var ett slags nytänk kring min egen läsutveckling. Jag har anat en tendens att min läsförmåga har utvecklat till att bli fort, bråttom och i all hast, skummande och genast uppsökande av mål.

Nu har jag påbörjat mitt eget läsprogram och det var till en början svårt. Men eftersom jag är en kunnig läsare så krävdes det inte nylärande utan nytid och omvärdering av vad läsningen betyder för mig själv.

Sedan mitt nya arbete har jag läst in mig på den kommande skollagen, FN´s texter om de mänskliga rättigheterna, fördjupade mig i Barnkonventionen, läst kursplanerna och sökt på nätet för att få förklaringar och ytterligare fördjupning. På så vis har min bokläsning kompletterats av min aktivitet på nätet – jag har genast kontrollerat, uppsökt och vidaresökt i min noggrannhet. Det är en ny form av läsning.

Anne-Marie

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen, Styrdokumenten | Etiketter , , , , , , | 5 kommentarer

Metakognitiv självobservation

”förmåga till metagognitiv självobservation” läser jag i Tor Wennerströms bok ”Vi är våra relationer”. De som har besökt mitt klassrum och deltagit som observatörer av klassrumsaktionerna och mitt lärartänk har frågat mig hur jag tänker och reflekterar i rummet tillsammans med eleverna

Vid varje avslut av lektionerna funderar jag över det jag gjort, det jag behöver följa upp, de elever jag behöver återkoppla till, över igångsättningar hos eleverna, motivation och intresse jag lyckas skapa och … jag tänker på allt. Jag har inte haft något ord för den aktiviteten tidigare. Nu har jag fått det:

METAKOGNITIV SJÄLVOBSERVATION

Jag tänker om det jag gör, och observerar det jag gör och vad det är jag sätter igång, alltså en metakognitiv självobservation av det jag gör. Alltså blir jag tänkande i samma sekund jag ger mig tid till detta. Jag dokumenterar också mina möten med eleverna, noterar i mina elevlistor hur interaktionen varit och vad den har givit. Det är små personliga noteringar, inte läsvärda för någon annan än mig själv – men ytterst utvecklande av min profession. Och det har jag alltid önskat mig själv.

Anne-Marie,

som påbörjade denna tanke för 15 år sedan. Och har utvecklat den under hela min lärarprofession.

Publicerat i Autodidakten, Hinder för lärande, Klassrummet, Läraryrket och lärarrollen | Etiketter , , , , , , | 1 kommentar

Skolinspektionens snabbtest… fördjupa frågeställningarna på plats

Snabbtesta din skola

Vill du själv hålla koll på din skola? Här är ett urval av de punkter Skolinspektionen tittar på i sin regelbundna tillsyn när det gäller grundskolan. Hela granskningen omfattar 47 punkter. Även om det kan vara svårt att genomföra snabbtestet fullt ut kan punkterna vara en bra utgångspunkt för en diskussion om skolan.

1. Måluppfyllelse och resultat

Tillsynen granskar inom detta område skolans resultat när det gäller elevernas kunskaper.

a) Hur hög andel av eleverna har fullständiga betyg när de lämnar nian? Desto högre andel ju bättre. Alla elever ska få stöd i skolan så att de kan nå minst godkänt i alla ämnen.

2. Pedagogisk ledning och utveckling av skolan

Rektors ledarskap är en viktig framgångsfaktor i skolan. Tar rektor ansvar för att de nationella målen för skolan, skollagen, läroplanen och kursplaner med flera dokument, verkligen styr verksamheten? Besöker rektor klassrummen och följer undervisningen då och då? En annan viktig faktor är att ha höga förväntningar på alla elever, oavsett deras bakgrund.

a) Ansvarar rektorn i sitt dagliga arbete för att skolan är fokuserad på elevernas utveckling och möjlighet att lära? Följer rektorn upp vad eleverna lär sig och vilka resultat de får? Fråga efter systematiska uppföljningar som också ger avtryck i hur undervisningen läggs upp.

b) Har lärarna i skolan utbildning för den undervisning de bedriver. Det räcker inte att skolan har behöriga lärare, det avgörande är att lärarna också faktiskt undervisar i de ämnen och årskurser de har behörighet att undervisa i.

c) Ger lärarna fortlöpande och tydlig information till föräldrarna om hur det går för eleven? Får elever och föräldrar skriftliga omdömen?

d) Utgår lärarna, när de sätter betyg, från de nationella målen i kursplanerna och från de betygskriterier som finns? Använder de resultaten från de nationella proven vid betygssättningen?

3. Skolans miljö för lärande

Skolan ska ha en miljö som skapar engagemang och lust att lära hos eleverna. Har skolan frågat eleverna vad de tycker om undervisningen?  Undervisningen kvalitet, liksom arbetet för att skapa en trygg miljö är centrala punkter.

a) Finns det tydliga mål som rektor och lärare redovisar för elever och föräldrar?

b) Upplever eleverna undervisningen som stimulerande? Har skolan frågat eleverna om detta?

c) Anpassar lärarna undervisningen efter elevers behov, förutsättningar, erfarenheter och sätt att tänka?

d) Får eleverna inflytande över undervisningen efter stigande ålder och mognad?

e) Arbetar skolan efter regler som skapar trygghet och som är förankrade hos elever, föräldrar och all personal? Finns det en plan mot kränkande behandling i skolan?

4. Enskild elevs rätt

Får eleverna undervisning i alla ämnen de har rätt att få undervisning och tillgodoses elevernas rättigheter i övrigt?

a) Sköter skolan sig när det gäller hur betyg sätts, skriftliga bedömningar och betygskatalog i förhållande till de regler som finns?

b) Får elever, som har behov av särskilt stöd, studiehandledning med mera de insatser som krävs?

—————–

Jag hämtade detta från Skolinspektionens sida. Jag har uppskattat besöken ifrån Skolinspektionen de gånger jag har haft dem hos mig.

Anne-Marie

Publicerat i Barns rättigheter, Klassrummet, Pedagogiska miljöer, Styrdokumenten, Värdegrunden, Verkligheten, Visionerna | Etiketter , , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Skolinspektionens snabbtest… fördjupa frågeställningarna på plats

Skratta först och ofta

Jag skrattade flera gånger om dagen då jag var med mina elever. Det är underbart att skratta tillsammans. Det känns i kroppen att jag inte skrattat så på ett tag. Låt oss skratta ofta i våra klassrum. Många, många gånger om dagen. Det är bara gott för lärandet. Och man mår så bra efter att ha få delta i ett skrattande sammanhang.

Anne-Marie

Publicerat i Barns rättigheter, Klassrummet | Etiketter , , , | Kommentarer inaktiverade för Skratta först och ofta

Arbetslaget eller underlaget

Jag hörde om en skola som brutit upp sina arbetslag. De tyckte inte att de fungerade. De vill pröva att samlas kring ett slags underlag. Detta är absolut något att pröva, svarade jag. Bättre att samarbeta och utveckla en pedagogisk fråga och samla de som är intresserade av den. Där kan utveckling ske. I det egna valet och den centrerande frågeställningen. Formen får inte bli tvingande.

Anne-Marie

Publicerat i Pedagogik, Pedagogiska miljöer | Etiketter , , , | 2 kommentarer

Mina ordspråk är mina egna

Tänk att en liten gris kan bli ett stort svin!

Tänk om liten gris förstår en berättelse med knorr!

Tänk att en liten gris kan svina ned så.

Tänk att en hund inte bryr sig om böckernas hundöron.

Tänk att en hund inte vet om att den är en tax.

Tänk att en hund inte skäller ut utan skäller på.

Ordspråksleker en aning. Det får man göra. Helst så ofta som möjligt.

Publicerat i Ordförrådet | Etiketter , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Mina ordspråk är mina egna

Bättre med en plan, inte en planering

Det bättre att ha en plan istället för en planering tänker jag. Om man har en plan så har man en slags karta, har man en planering så har man en tänkt ordning. Risken är stor att man blir ytterst besviken om man inte fullt ut kan följa sin planering.  Planeringen exkluderar eleverna, planen inkluderar dem.

Anne-Marie

Publicerat i Barns rättigheter, Skolrättigheter | Etiketter , , , , | 2 kommentarer