Från sammanhang till ensamhang. Jag tycker den resan går så fort. Jag är inte överens med fredagarna. Nu har jag städat och gjort fint för den lördag jag verkligen vaknar upp till fullständigt nyfiken och utan förväntningar på. Lördagen är en så stor dag.
Anne-Marie
Orglar såldes det mycket av en gång i tiden. Orgeln skulle trampa fram toner och fostra i sång. En överflyttning av kyrkans musik till skolans salar. Jag är barn av skolstart med morgonsamlingar. Då trampade min fröken Eva B i orgeln. Det trampades fram toner som skrek och skrek det gjorde vi också. På fullt allvar.
Ord jag undrar över:
Knäsvällare
Dessutom så är det mycket ansvarsfullt att sälja orglar till skolorna under denna tid 1908-1910 (hundra år sedan). Ombuden ska vara driftiga och respektabla. Det är fint det!
Anne-Marie
Ofta hör jag hur lärare säger att det är svårt att hinna, göra och allt det där. Man hinner inte. Jag håller absolut med att lärararbetet är ett mycket tidskrävande arbete och fyllt med snabba beslut och innebär ständiga avbrott, händelser som kullkastar planeringar… men trots det…
Lärare är inte ensamma. De gör sig ensamma. En lärare är bland så många elever. Kanske man kan göra en synvända och tänka – Jag är tillsammans med eleverna! Då kanske man äntligen kan ta in eleverna i allt det man gör som lärare och inkludera dem i samspel, undervisningens innehåll, utförande och lärande aktiviteter som kan skapas mellan eleverna. Elever ska fostras till demokratiska medborgare, det betyder att de ska få pröva ansvarstagande, skyldigheter och aktivt ingå och delta i beslut.
Om läraren gör sig ensam i klassrummet är eleverna inte inkluderade.
Anne-Marie
Varför är skolan så fyrkantig (som borden du fotograferat)? Sonen gick stolt och glad iväg med en bok om rymden härom dagen. Man har ”njutläsning” varje dag i skolan. Fint ord, tycker jag. Sonen tänkte njutläsa i sin rymdbok eftersom han är så intresserad av rymden.
Väl i skolan talade fröken om att ”sådana böcker läser vi minsann inte när vi njutläser, då läser vi skönlitterära böcker och förresten är boken för svår för dig att njutläsa”. Sonen, som går i första klass och som börjar uppskatta det där med läsning, kom hem, lätt krökt i ryggen och talade om för mig att ”jag är en av de som läser sämst i klassen”. Vad skall man säga. Fyrkantigt, stillasittande, kanske…
Mitt pedagogiska hjärta snörps ihop till ingenting. Det står i läroplan, kursplan och skollagen, barnkonventionen att skolan ska uppmuntra och bejaka elevens egna intressen – det är nästan lite märkligt att benämna den läsningen med njutläsning och den läsningen som han inte får göra. Läsa behöver inte vara njutbar, den kan handla om sorg, ilska och andra saker som inte är njutbara men angelägna.
Anne-Marie
Jag har varit på föreläsning om normer och normkritisk pedagogik som Passion Pedagogik höll ikväll. Det var en mycket tänkvärd föreläsning och övningarna vi fick göra fick mig att tänka i många, många andra banor.
Jag tror att läraryrket som ett yrke som bör utsättas och prövas. Lärare är värdegrundsmänniskor och har ansvar för att omsätta värdegrundsarbete i praktiken.
Anne-Marie
