Att utbilda i ansvar

Jag filar på ett inlägg om hur vi kan låta eleverna få ta ansvar genom att utbilda dem i det. Jag har mängder av idéer. Jag tror lärandet går hand i hand med känslan av att man kan behärska själv och tilltros en lärande fortsättning. Jag återkommer om det praktiska.

Publicerat i Eleverna!, Värdegrunden, Verkligheten | 1 kommentar

”Bra bemötande botar bäst”

Jag läser i DN om hur vården ger absolut bäst effekt om kommunikationen är god mellan den som söker hjälp och den som ger bot. Det fungerar inte om man som läkare, sjuksköterska eller någon annan inom vården slarvar med relationen och kommunikationen. Man mår inte bra om man bemöts illa.

Det är precis vad som gäller för skolan. Bemötandet, kommunikationen och känsla av att ingå och tillhöra skapar förutsättningar för lärande mellan alla parter – rektor -lärare, lärare – elev, skola – förälder, elev-elev – ja oavsett så handlar det om att bli lyssnad till, bli bemött, få ingå och själv få kommunicera sina behov. Om sjukvården botar med bra bemötande så lär skolan bli en plats där vi blir bra på samma sak. Det finns mycket i artikeln som också kan gälla skolan. Bör gälla skolan.

 

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för ”Bra bemötande botar bäst”

Godmorgon Skolsverige

  • Godmorgon alla elever som skyndar fram genom gator och torg för att komma till just sin skola med ryggsäckar och gymnastikpåsar och med måndagströttheten i såväl ben som ögon.

  • Godmorgon alla föräldrar som sätter tandborstarna i munnen på de som ännu inte riktigt har vaknat och inte riktigt bryr sig om klockan utan vill något annat än att rusa iväg ut i riktning mot skolan.

  • Godmorgon alla lärarvikarier som i ett endaste jehuj måste kasta på sig kläder, snygga till sin lärarlook, sätta på sig kunskapsrock och hoppa in i en skola där schemat är en sak och verkligheten en annan.

  • Godmorgon alla rektorer som med fullpackade väskor tar sig till skolan där alla gärna vill säga något om än det ena än det andra och där helgens arbete inte blev gjort och skollagen klappar med sitt pekande hjärta.

  • Godmorgon alla lärare som ägnade söndagen åt att fundera ut något fantastiskt att göra måndagmorgon då de nyvakna eleverna kämpar med att återfå tidsrytmen igen och där skoldagen oftast inleds med en slags summering av helgen och samtidigt blicka in i de där elevögonen som gör att resten av dagen känns meningsfull.

  • Godmorgon alla vaktmästare som lirkat upp alla lås och öppnat skolan på vid gavel så att eleverna kan välkomnas, så lärarna kan få en skvätt morgonkaffe och där det mesta går på räls, ja, så var det den där blinkande glödlampan i korridoren hos sjuorna …

  • Godmorgon i skolmatsalen där kockar fixar maten i kärl som ingen kan förstå hur stora de är och så skivas det och ordnas det så att maten ser aptitlig ut och med vita rockar och kockmössor springs det omkring i skolans matsal så att allt är i sin fantastiska ordning då den första kullen elever och lärare hungrigt äntrar lokalen.

  • Godmorgon ni alla som läser i DN, SvD och andra nyhetstidningar där man säger att skolan är på något slags fritt fall, eller där PISA-undersökningarna går åt fanders och något annat fantastiskt spännande om vad svensk skola bör räddas med.

  • Godmorgon till mig själv som skolbloggar med ett flertal andra skolbloggare och interaktiverar mig för jag är väldigt social i skolfrågor om vilka jag diskuterar med mitt utvidgade lärarkollegium.
Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | 3 kommentarer

Skåpäter

Ja, jag har gjort det. Skåpätit. Mest för att det var ett roligt ord. Och roliga ord måste omsättas i handling. Helst om de är verb. Så här gör man:

Man öppnar ett skåp. Man letar efter något som går att äta. Man tar det med fingrarna. Stoppar det i munnen. Då har man skåpätit. Det gäller att inte öppna ett skåp fullt med saker som man inte kan äta. Man bör äta sådant som går att äta. Jag tror också man gör det i all hast, när ingen ertappar en. I regel ska man väl laga till, duka fram. Alla dessa moment hoppar man gladeligen över då man skåpäter.

Publicerat i Ordförrådet | 1 kommentar

Svenska visskatter

Jag lärde mig en mängd visor då jag gick i grundskolan. Mängder av ord, vackra naturbeskrivningar och alla känslorna. Musiken hjälpte orden till höjderna. Man mindes dem för musiken låg där och vaggade in alltsammans. Jag tyckte alltid om musiklektionerna. Jo, vi protesterade. Tyckte inte om just den låten, visan som musikläraren lyft fram. Vi ville ha det där senaste. Då som nu. Men alla visorna jag lärde mig finns kvar inom mig. I min första klass fick alla elever lära sig en Bellman, en Taube och en annan. Vi tragglade till en början. Men när den satt så satt den. Jag tror för en längre tid än under skoltiden. När vi övade psalmer till jul så fick jag spela upp hela texten för att vi skulle begripa den. Därefter fick eleverna göra den också, dramat i psalmen. Sen satt den också.

Publicerat i Musik | 2 kommentarer

Lektionsideer: Början, inledningar och jämförelser

Att undervisa om börjor, hur inledningsorden är i en bok, vad författaren börjar sin berättelse är fantastiskt roligt att undervisa om. Låt säga att hela klassen tar sin självständiga bok (den de själva valt att läsa) och så sätter vi oss  i en cirkel och läser den allra första meningen i varje bok. Vi kan också skriva upp dem. Då har vi mängder av börjor i klassrummet. Och är vi i ett Vygotskijklassrum så kan vi låna och det är generöst. Skolan ska vara generös står det i Lgr 11. Det håller jag med om.

Här är några starka inledningar ur böcker jag läst eller läser:

  • Blod, ingen tvekan om saken! – Astrid Lindgren och Mästerdetektiven Blomkvist
  • Skolväsendet vilar på demokratins grund. – Lgr 11, 2011
  • Lloyd föser av sig täcket och skyndar till ytterdörren i vita kalsonger och svarta strumpor. – Tom Rachman i De imperfekta, 2010
  • Först färgerna. – Markus Zusak och boken Boktjuven, 2009
  • Från början hade jag tänkt mig en helt annan sorts bok. Barack Obamas Min far hade en dröm, 2008
  • En morgon vaknade Lillebror – han som var yngst och minst i familjen Svantesson – och hörde mamma och pappa prata med varann ute i köket. Astrid Lindgren börjar sin bok Karlsson på taket smyger igen, 1968
  • Klockan var kvart i ett torsdagen den tolfte april, dagen före den internationellt inbillade olycksdagen, och jag hade just sågat av den yttersta toppen av min vänstertumme med en elektrisk sticksåg. Jenny Jägerfeld inleder boken ”Här ligger jag och blöder”, 2010

Här finns nu flera ingångsmeningar till olika böcker. Om man vill pröva kan man ju ta de här meningarna som jag har skrivit och ge eleverna möjlighet att fundera. Man kan ställa frågor till eleverna med utgångspunkt från meningarna.

Låt oss pröva med Barack Obamas mening: Från början hade jag tänkt mig en helt annan sorts bok. Här är några frågor som man kan pröva eleverna med:

  • Vilka böcker kan man förvänta sig att Barack Obama skriver?
  • Att skriva – tar det sina egna vägar när man börjar?

Man kan ta meningen ur Karlsson på taket och härma den och genast berätta om vem man själv är och vad man heter. Låt oss härma Astrid Lindgrens mening: En morgon vaknade Lillebror – han som var yngst och minst i familjen Svantesson – och hörde mamma och pappa prata med varann ute i köket.

  • En morgon vaknade Anne-Marie, hon som var det fjärde barnet och näst yngst i familjen Körling – och hörde mamma och pappa prata med varann i köket.
  • Det är ju en enkel sak att fortsätta berättelsen – vad pratar mina föräldrar om i köket och hur låter ett sådant samtal, hur mycket hör man. Jag skulle diskutera med eleverna om vad man hör om man ligger i ett annat rum och lyssnar. Ska man höra allt de vuxna säger? Varför börjar Astrid Lindgren på detta vis? Blir man nyfiken? På vad? Titeln på boken anger också att det är en fortsättning? Behöver man presentera sig igen i en andra bok? Hur har Rowling beskrivit Harry Potter i inledningskapitlen i sina böcker. Jämför med Astrid Lindgren. Hur har Astrid Lindgren presenterat Pippi Långstrump i sina olika böcker om henne?

Meningen Först färgerna. inbjuder till att skriva efterföljande mening. Jag skulle ge eleverna möjlighet att skriva fortsättningen. Den kan ju inledas hur som helst – här är mina lekfulla fortsättningar av denna korta mening:

  • Jag väljer mellan gul, röd, brun, svart, blå, grön, lila, gredelin, mörkröd, blodröd, knallgul, orange och så en klick sommargrön.
  • Jag skulle diskutera kommatecknets betydelse och hur detta lilla underverk gör det möjligt för oss att läsa.

Japp! Nu har ni fått en liten lektionsidé med massor av grammatik i, mängder av samtal och modeller att härma och skapa av. Om ni tar av elevernas böcker låt dem skriva dessa meningar på whiteboard, på blädderblock eller på interaktiv tavla så att meningarna blir delbara med resten av klassen. Jag tänker alltid så – vi ska dela med oss – skolan är generös. När eleverna givit sina meningar kan vi tillsammans klura om meningsbyggnad och nyfikenhet. Varför börjar de på detta viset? för att citera och härma Astrid Lindgrens figurer i Ronja Rövardotter.

Publicerat i Källkritik och undervisning, Lektioner och lektionsförslag | Etiketter , , , , , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Lektionsideer: Början, inledningar och jämförelser

Sitta-still-kulturen – så svårt det är att vara där

Ungar som har svårt att sitta stilla får höra det om och om igen. Jag brukar tänka att lärare som sitter stilla och lyssnar på mig brukar skruva på sig om det blir för långt mellan pauserna. Inte ens lärare orkar sitta still. Och jag påminner ofta om likheterna. Det är så svårt att vara stilla.

Publicerat i Föreläsningar jag ger | 1 kommentar