ögonblick

ögonblick

stillastående

mellanrum

så andas vi igen!

ögonblick

ditt mellanrum

min tidlöshet

vi rusar förbi

varandras

ögonblick

av ingenting

och allting

går igenom

nålsögat

alla kameler

men

vid

olika

ögonblick

på andra sidan

fångas ingenting

in


Publicerat i Skriver om ditt och datt | Etiketter , , , | Kommentarer inaktiverade för ögonblick

Vägen till skolan och vägen hem från skolan – Mellanrummet!

Det finns ett viktigt friutrymme för barn. Det är vägen mellan hem och skola. Skolan ligger oftast inom ett närområde, alltså en bit ifrån men inte en alldeles för lång bit ifrån hemmet. Denna väg erövras av barnet. Som en självständighetspromenad. Jag minns mina egna promenader från hem till skola. Ja, och vice versa, från skola till hem. Skolvägen var alltid kantad med så mycket verklighet. Skolkompisarna slöt samman under vägen, man lekte eller då man var äldre pratade och så gick man lite omvägar för att det var spännande, man stannade till för att man mötte nya människor. Man såg lite av sin omvärld med andra ord. Dessutom fick jag frisk luft och möta alla sorters väder. Snöstormen fick oss att skrattande hålla i varandra, regnet gjorde att vi sprang och när våren kom trippade vi så försiktigt vi kunde för att vi hade fått nya skor. Ibland då sommarvärmen bådade sommarlov så tog man av sig skorna och gick balansgång på något räcke, och ifall någon hade lyckats få tag i någon krona så rusade vi gladeligen unisont och absolut i grupp mot den strategiskt placerade kiosken där smågodiset låg i fönstret och såg ut att vilja bli uppätna … det var ett slags friutrymme, ett slags mellanrum som man själv ägde.

Jag vet inte hur barn upplever sina självständighetspromenader idag. Men jag minns mina!

Publicerat i Barns rättigheter, Läraryrket och lärarrollen, Pedagogik, Pedagogiska miljöer, Skolrättigheter | Etiketter , , , | 1 kommentar

Allvarligt talat – hur ser vi på våra skolgårdar?

Alldeles nyss hemkommen från en föreläsning om forskning kring barns lärande och miljöer. Det var oerhört intressant, men det väckte en mängd frågor. Jag har alltid sett skolgården som en självklarhet för skolan. Den liksom bara finns där. Och det är nog ett av problemen. Vi tar den för given.

Detta att ta saker och ting för givna i skolan. Det är en farlig attityd. Det betyder också att vi tror oss förstå och värdesätta men det är nog precis tvärtom. Skolgårdar är barns och ungas friutrymmen, det är där barn ska kunna leka och vara. Det finns mycket att önska för skolgårdar och dess utformning. Men så länge vi tänker om dem som självklara och något som kommer med skolan så är skolgården lite farligt ute.

Skolgårdarna finns inte reglerade någonstans. Det finns inget som säkrar skolgården. Friskolor i Stockholm behöver inte ha skolgård. Däremot behöver barn och faktiskt vi vuxna skolgården.

Skolgården är ett avgränsat område för barn i skolan. Kanske därför den har så lite att ge barn och unga. Det är ingen som värnar den! Låt oss tänka pedagogiskt kring detta med skolgårdar. Hur kan vi bevara dem? Hur kan vi försvara dem? Hur kan vi synliggöra att vi tycker de är viktiga?

Publicerat i Pedagogiska miljöer, Skolrättigheter | Etiketter , , , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Allvarligt talat – hur ser vi på våra skolgårdar?

Körlings adventskalender 16 – Skrivgåva!

Mitt adventsord är idag ett vackert ord som vem som helst kan använda sig av – Skrivgåva! Det kan vara att sända iväg några vackra rader till någon som inte fått några vackra meningar på en stund, sända en omtanke i ett kuvert och sätta frimärke på och stoppa alltsammans i en gul brevlåda, skriva en liten dikt om nästan ingenting och faktiskt ringa och läsa upp sina skrivord – Ja helt enkelt – sända iväg en SKRIVGÅVA.

Dagens ord blir därför SKRIV!

Publicerat i Kalendrar av alla slag | Etiketter , , , | Kommentarer inaktiverade för Körlings adventskalender 16 – Skrivgåva!

Utvärderingar – annars händer absolut ingenting!

Utvärderingar – ja de är absolut nödvändiga. Om vi inte utvärderar så har vi inte summerat det vi gjort, funderat över det gemensamma eller enskilda lärandet. Igår kväll föreläste jag för lärare. Jag avslutade allt med att utvärdera tillsammans med dem. På detta sätt utvecklas jag och samtidigt syns det tydligt vad vi har arbetat med och hur detta har blivit förstått och begripet.

Jag har alltid utvärderat med mina elever. Då handlar det om att verkligen se om vi har arbetat med det som vi arbetat med och att min undervisning har blivit mottagen. Det sista är inte helt säkert nämligen. Om jag inte rätt utvecklat min undervisning kan jag heller inte räkna med att eleverna förstår det jag hade för avsikt att förmedla.

Utvärderingarna måste in i allt vi gör. Det skapar delaktighet och gemenskap, det skapar reflektion och befäster det vi arbetat med. Det är absolut nödvändigt tänker jag.

Publicerat i Formativ bedömning | Etiketter , , , , | 2 kommentarer

Skrivgåva!

Jag blev så glad då jag efter att ha föreläst fick en liten skrivåga. En som lyssnat till orden, meningarna och innehållet skrev en liten tackdikt om Gråsuggorna. Jag använde ordet gråsugga i min föreläsning. Den gjorde mig så glad så jag publicerar den här. Ticketack!

Publicerat i Föreläsningar jag ger | Etiketter , , | Kommentarer inaktiverade för Skrivgåva!

En sniglar och krut-melodi av Ulf Lundell

Publicerat i Musik, TED / Youtube | Etiketter , , | Kommentarer inaktiverade för En sniglar och krut-melodi av Ulf Lundell