Att hamna i ett pedagogiskt tvivel – skapa gemenskap i detta

Postat den 26/09/2010 av Anne-Marie Körling

Jag känner mig lycklig över min mobil och de sms som dimper ned i den. Många är av pedagogisk art. Det är en ynnest att få ingå i diskussioner. Nätet, mobilen och sociala medier erbjuder oss detta.

I helgen kom detta sms:

Eftersom det inte går att komma till ditt pedagogiska kök undrar jag om du har tid med mig i din pedagogiska telefon någon gång denna dag. Jag tvivlar på det jag gör och vet inte varför. Just nu skulle jag kunna tänka mig att jobba i en DVD-butik.

Jag tänker så om detta:

Jag vet inte hur många gånger jag tvivlat på det jag själv gjort, mina lärartankar och undervisningar. Jag vet inte hur många gånger jag hamnat i mina grubblerier. Jag har dock förstått att dessa har varit och är nyttiga. Jag ser det som att jag hamnat i en lärande grop där jag reflekterar och analyserar det jag genomfört och utvecklat. Jag hamnar alltid där inför något nytt och det jag önskar pröva. Det är självförtroendeutmanande och yrkesstötande… man tvivlar helt enkelt.

Ibland har jag tänkt att jag önskar kalla detta tvivel – professionens vagga – vi måste ned där. Vi måste det. Vi måste metakognitivt se på det vi gör och lyfta görandet till tänkande. Det är den enda vägen.Det är smärtsamt men oändligt nyttigt. Jag brukar aldrig rädas mina grubblerier efter att jag förstått hur de faktiskt bidrar till min utveckling. Däremot har jag bannat och förtvivlat den ensamhet jag upplevt. Det är ju i detta vi ska samlas och diskutera. Det är då vi kan utvecklas.

Psykologer har alltid handledning. De behöver det och utvecklas i gemenskapen kring dilemmat och professionen. Vi lärare saknar den. Det gör att vi alldeles för sällan får den yrkesdiskussion vi själva behöver. Det kanske vore något för skolpsykologerna och lärarkåren att mötas i. Det vore verksammare möten – mer lärande sådana.

Jag tror på våra metakognitiva grubblerier. Jag önskar jag kunde ta läraren i hand och säga. Du är ju mitt i ditt egna lärande. Det är ofarligt. Du letar efter tankarna till görandet. Och du ser det du gör men måste få tid att reflektera – du är stadd i utveckling. Lärandet är också lärarens. Jag har mycket stor respekt för lärares lärande. Det är mycket,  mycket viktigt att erkänna sitt tvivel. Det är med stor respekt jag önskar samtala om detta tvivel.

Fortsätt! Ta dig inte alltför fort ifrån detta plågsamma grubbel. Men ring mig. Jag är gärna med i det och sitter gärna i gropen med dig. Vi ska samtala om lärarens lärande utveckling!


Inlägg som berör samma teman:

  1. Det kreativa utrymmet – att tänka, att skapa nytt av det som är, att skapa samband
  2. Vad önskar jag barnen
  3. Klassrumsorganisation – att skapa ett klassrum för lärande
Publicerat i Barns rättigheter, Lektioner och lektionsförslag | Etiketter , , , , , , | 6 kommentarer

Berättelser

Postat den 26/09/2010 av Anne-Marie Körling

Berättelser!

Kunskap är att kunna berätta om kunskapen. Jag talade med en lärplansutvecklare från en annan del av skolvärlden. Vi talade om att berätta. Det är förmågan att omberätta, återberätta och omsätta kunskapen i en berättelse. Det är då den kan berättas, förstås och inkluderas.

Det här har jag burit med mig sedan dess. Berättelsen, RE-TELL som de säger i världen. Det är en hel annan betydelse av denna förmåga att berätta som börjar få möjligheter i världen. TED talk bygger på den idén att berättelsen, den med passion och kunskap, vilja och dela med sig blir något vi kan göra gemensamt. Re-tell är inte något nytt, men förmågan att återberätta, retell och att berätta kommer få allt större betydelse för kunskapen i tiden.

Då jag kom till kullen vid Edinburgh, Skottland, fanns det människor med berättelser. Livet börjar i mötet. Kulturen bärs av människan. Brobygget görs då vi möts nyfikna och lyssnande.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Berätta berättelserna!
  2. Berättelsen bakom
  3. Ett barn blir hundra berättelser
Publicerat i Barns rättigheter, Klassrummet, Kommunikationen | Etiketter , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Berättelser

Observatorium

Postat den 26/09/2010 av Anne-Marie Körling

Observatorium!

Det var en öppet hus dag i Edinburgh denna helg. Människor flanerade runt och gick in i annars slutna byggnader. Vi tog oss upp på kullen där hela staden kunde göras överskådlig. Havet låg långt därborta. Ett litet sällskap stod med öppna dörrar. Den gamla stjärnkikaren kunde visas, det snurrande taket snurras runt. Vi fick smita in som de sista gästerna och fick pröva att titta, veva tak och lyssna till de inbitna entusiasterna.

Och berättelserna… de skapar intresse. Där berättelser berättas där händer det att man får sin nyfikenhet väckt. Det fick vi!


Inlägg som berör samma teman:

  1. – Vad får man inte göra på teatern?
  2. Skottland
  3. Ticketack och tacketick – hur säger man tack
Publicerat i Barns rättigheter, Skriver om ditt och datt | Etiketter , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Observatorium

Skottland

Postat den 26/09/2010 av Anne-Marie Körling

Gjorde en skrivarresa till Skottland. I all hast. Över helgen. Det blev några bokstäver i skymundan, ett besök i ett observatorium och promenader från ett fik till ett annat. Jag skrev det jag skulle. Snart kommer fotografier.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Tystnaden kring matematiken – en ohygglig fara!
  2. Jag fann framtiden, entreprenörskapet, i Brooklyn, N.Y
  3. Elevernas egna strategier – och jag skrattade för mig själv
Publicerat i Skriver om ditt och datt | Etiketter , , , | 3 kommentarer

Språket som omger oss

Postat den 24/09/2010 av Anne-Marie Körling

– Jag fattar inte. Hur tror skolan att min son ska uppleva sig själv som kompetent om han aldrig någonsin får höra om sin kompetens. Detta om vad han inte kan tycks så omfattande att det överbygger allt han kan… vad tror de han är … vad tror de om min sons förmåga…förmågor… alla dessa men…

Jag funderar över språk vi beskriver med och ord vi omtalar elever med. Jag tänker att vi måste innesluta oss i läroplanens viktigaste beståndsdelar – den om demokratin. För mig betyder det att jag använder mitt språk på ett sådant sätt att det både är professionellt och värdigt. Jag tänker i termer av Lev Vygotiskij. I teorins ljus blir mitt srpåk i ficklampans ljus det som riktar och siktar på det som sker här och nu men som kan påverkas med framtida ord.

Om vi omsluter eleverna med språk som binder dem samman med de brister vi tillskriver eleverna bygger vi inte upp det möjliga. Vi skapar hinder för möjligheterna. Den pedagogiska utmaningen ligger i att förvalta morgondagen. Språkligt kan vi göra detta genom att sätta ord på den kompetens vi ser att eleven äger idag och den vi lärare kan se en lärande horisont i. Då bygger vi våra ord med värdighet. Det ger eleven en daglig bekräftelse och en framtida möjlighet.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Ansvara för språket i skolan
  2. Min son lånar böcker
  3. ”…säger flera ord i följd”
Publicerat i Kommunikationen, Läraryrket och lärarrollen | Etiketter , , , , , , | 2 kommentarer

Viktigt tanke idag

Postat den 24/09/2010 av Anne-Marie Körling

Barn tänker!

Barn funderar!

Barn vill förstå!


Inlägg som berör samma teman:

  1. se till mig som liten är
  2. Vad är det för barn vi har idag?
  3. Tove Janssons jultext GRANEN och en tanke om raketosten!
Publicerat i Barns rättigheter | 1 kommentar

STYRDOKUMENT: Att förstå, äga och verka utifrån läroplan och kursplan

Postat den 24/09/2010 av Anne-Marie Körling

Enkla tankar om våra styrdokument, inifrån och utåt:

KURSPLANERNA

Vad och varför!

Kursplanerna ger oss ett innehåll och syftet med detta innehåll. Kursplanerna ger oss också mål och bedömningar. Här syns vilka kompetenser som ska utvecklas. Exempelvis bild – Den bildspråkliga kompetensen. Bara denna kompetens omfattar oändligt mycket av processer som eleverna ska inkluderas i. Varför vi har bild syns i syftestexten. Det är så enkelt att svara på frågan varför om vi tar det nationella svaret på denna fråga, vi kan helt enkelt läsa innantill.

I Kursplanerna finns ingen metod. Hur vi ska göra det vilar i lärarprofessionen.

LÄROPLANEN

Här syns syftet med skolgången och det demokratiska uppdraget skolan har och äger. Elevernas samlade rättigheter syns också här. Därför lyfter läroplanen upp kursplanerna i ett högre sammanhang. I läroplanen syns människo – och kunskapssyn. Inom läroplanen syns också lärarnas HUR. Det är demokrati som är huvuduppdraget och arbetssätten ska verka i denna anda.

SKOLLAGEN

berättar vad vi får göra och vad vi inte får göra.

BARNKONVENTIONEN

vad vi alla bör göra, tänka, verka, påverka, lyssna, innefatta och begripa.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Vad är en läroplan? Hur förstå koppling mellan innehåll, betyg och läroplan
  2. Traditionen att hacka sönder en läroplan
  3. Att skapa kursplan utifrån viljan att bli något
Publicerat i Barns rättigheter, Styrdokumenten | 1 kommentar