Rektorerna och vill, vågar och kan!

Vi kanske gömmer oss allihopa! Jag vet inte - men jag tror vi ska göra tvärtom!

Jag gillar kursplanernas ord – VILL, VÅGAR OCH KAN!

Dessa ord tycker jag är viktiga i skolan. Dessa ord kan genomsyra det mesta.

Rektorerna vill och det är ganska många som vill ha – högre kompetens hos lärarna, bättre lärarutbildning och större samarbeten mellan lärare. Jag tycker väl att det är rimligt att vilja ha hög kompetens och fler samarbeten i skolan och med ett innehåll. Men jag tänker att det ser ut att komma utifrån en bristsyn. Det saknas så mycket av kompetens och samarbeten anar jag. Och jag tror kanske på en slags uppdatering och ”fram-i-ljuset-berätta-om-det-du-kan-och-vill-pröva samtal”.

På Nya Zeeland där jag var och utbildade mig: samlades man in en cirkel, ja, en ring där alla satt och kunde se varandra. Och rektorn satt med. Dagligdags förde man diskussionen om lärarens rätt att undervisa och elevens rätt att lära. Det handlade om att leda just sådana samtal och att alltid hålla detta innehåll i fokus. Jag tänker att skolan skulle behöva de där cirklarna, mer av dialog än av utgivande och informerande. Det skulle också bidra till att synliggöra skolans inre kompetenser, alltså själva yrket lärare. Och det är jag väldigt, väldigt nyfiken på.

Jag skissar på en modell.

Anne-Marie

Publicerat i Barns rättigheter | Etiketter | 5 kommentarer

Feedback – snarare – feedforward

Feedback – handlar om det som gjorts och är klart – något summerat – alltså något som redan skett. Feedback ger vi på något summativt. Därför kan vi säga att feedback här till summativa bedömningar.

Feedfoward – handlar om att mana framåt och se det möjliga som kan komma ur ett projekt, en början, eller ske under resans gång, det vill säga mot ett slags resultat. Därför kan vi säga att feedforward handlar om det formativa, det som är under och i process.

Att befinna sig i nuet, se det som barnet, eleven, någon vill visa är precis lika viktigt. Jag brukar dela upp de här bedömningarna… så att det som äger rum just nu också har kvalitet och får bli betraktat som något här och nu.

Så mina bedömningar ska verka i elevens tjänst, och i min.

Jag kan alltid se  morgondag i mina undervisningar. Eleven kan se nutid i sina lektioner och känna glädje för det som blivit idag. Feedback ska vara något som vi ständigt ger tänker jag också. Vi ger alldeles för lite av det oavsett vad det är vi bedömer. Generositet kunde vi alltid visa, mot varandra, mot den lärande, mot yrket, mot vår nästa.

Anne- Marie

Publicerat i Formativ bedömning | Etiketter , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Feedback – snarare – feedforward

Ledarskapstext

 

 

CITERAR
Kapten Cook

Till en början ville manskapet inte äta surkål,

men då började jag använda en metod som aldrig

slår fel med sjömän, och den gick ut på att alla

officerarna utan undantag fick order att äta.

Manskapet fick efter eget huvud ta så mycket de

ville, eller låta bli. Denna metod hade varit i bruk

en vecka innan det blev nödvändigt att duka alla

bord med en fast ranson, för sådana är sjömännens

temperament och tillvänjning, att oavsett vad man

ger dem att äta, hur bra det än är för dem, så glider

det inte ner. Och man hör endast klagomål över

den som hittade på detta. Men i samma stund

de ser att de överordnade sätter pris på det, blir

det något av det bästa i världen, och upphovsmannen

blir en satans bra karl.

 



A-M tänker

Jag tycker mycket om denna text. Den är överförbar till många olika sammanhang. I micro och macrosammanhang. Ledarskap är att leda genom att överföra tanke till handling, teori till praktik. Vid motstånd måste ledaren praktisk göra för att modella vikten av en handling. Denna handling utförs då av ledaren. Den som ska följa lär genom att ta efter, härma, och efterlikna den som kan och vet, vilket genererar handling ned i leden. Men den som följer måste få känna att det går att välja annat.

 

KÄLLKRITIKEN – Ja, det är nu så. Att jag publicerade denna text efter att ha läst den – ur vad jag trodde var En världsomsegling under havet av Jules Verne 1870, eller ur Kapten Nemos bibliotek av Engqvist. Jag gick till biblioteket och satt där i två timmar och bläddrade noggrant igenom varje sida i den äldsta av Jules Vernes böcker och fann att jag var nog inte rätt ute, därefter tog jag mig till Enqvist bok och gjorde samma sak med den. Jag satt på biblioteket i Haninge, och frågade två bibliotikarier om vad de kunde tänka kring mitt dilemma. Nu har jag sökt interaktivt hos Nationalencyklopedien och hamnade till slut på Kapten Cook i Wikipedia. Jag ber därmed att få återkomma.

Anne-Marie

Anne-Marie

Publicerat i Källkritik och undervisning, Läraryrket och lärarrollen, Modellerna | Etiketter | Kommentarer inaktiverade för Ledarskapstext

Dag Hammarskjöld:

Osjälvständig –

Vi sammanblandar så gärna rädslan att står för vår mening, tendensen att påverkas starkare av andras åsikter än av egen övertygelse – eller helt enkelt bristen på ståndpunkt – med den mognes och starkes behov att ge andras argument deras fulla värde. En kurragömmalek:

när djävulen vill spela på vår osjälvständighet kallar han den vidsynthet, och när han vill döda en ansats till vidsynthet kallas den osjälvständighet.

 

Ur Vägmärken; 1963

Publicerat i Barns rättigheter | Kommentarer inaktiverade för

Om källkritik – Barn är naturligt källkritiska

Källkritik är ett förhållningssätt till det avsända, det mottagna och hur att tänka och förstå. Det kan aldrig vara ett specifikt ämne. Det kan aldrig vara en utbildningstanke för ett ämne eller en lärare. Det är något som berör alla i skolan. Därför är detta större än vad vi tror. Förmodligen skulle vi kunna säga att det torde vara en självklarhet. Barn frågar ju källkritiskt redan som barn:

– Vem sa det? Varför gjorde dom så? När hände det det? Varför då? Är det sant? Du ljuger?! Hittar du på?

Anne-Marie

Publicerat i Källkritik och undervisning | Etiketter , , | 2 kommentarer

Rörelse

Även om hjulet inte rör sig. Även om cykeln står stilla. Även om fröna vilar undan vinden. Även om jag står stilla och tar detta fotografi så är det bara en väldigt stilla bild av något som i nästa sekund är i rörelse. Hjulet snurrar. Cykeln rullar nedför backen. Fröna virvlar runt i vinden och jag springer iväg till det jag ska göra. Rörelse!

Anne-Marie

Publicerat i Fotograferingen | Etiketter | Kommentarer inaktiverade för Rörelse

Avståndsbeskrivning

Lite till, lite till, lite till… så låter det när man uppmuntrar. Du är nästan i mål! Lite till. Ge inte upp. Bara lite, lite till. Sen är det ju alltid relativt hur lite det är. Om jag är stor och kliver med vuxenkliv så är ju några meter ingenting, men ett litet barn får ju springa för att göra samma avstånd och i takt med den vuxne. Då kanske det är lite, lite längre för den där lilla ungen än det är för den där vuxna. Oavsett så är vi nästan i mål! Lite, lite till bara…

och detta sätt att mana den som är i färd med att inte orka en styrka, istället för att påpeka att – Du kan inte!

Anne-Marie

Publicerat i Barns rättigheter | 2 kommentarer