Jag läser utan att förstå och … en lyssnare bland lyssnare

P1210698

Det tar många sidor innan jag börjar förstå, kanske ana, hur författaren använder sitt språk. Det tar flera kapitel innan jag kan delta med svar eller aha-uttryck och då jag tror mig kunna lägga det pussel jag fått se bitarna av utan att förstå helhetens bild. Men jag fortsätter att läsa.

Då jag var barn högläste man för mig. Det höglästes ur bibeln varje jul. Och från julafton till julafton kom berättelsen morfar högläste bli en aning mer begriplig än då jag lyssnade som ettåring, tvååring, treåring … och som femtonåring. Det slår mig att jag inkluderades i berättelser utan att man tog hänsyn till mig som den som skulle förstå allt genast och omedelbart. Ingen satte mig under lupp och undersökte om jag förstod, jag var aldrig fotograf, detektiv eller spågumma. Jag var en lyssnare bland lyssnare. Vi var många, många lyssnare i olika åldrar som lyssnade till samma text som på olika sätt växte med sina innebörder och vävdes samma med vilka vi var och hur våra liv såg ut.

Idag läser jag en ny bok och det tar mig tid att anpassa mig till författarens sätt att skriva. Jag förstår inte riktigt vad berättelsen handlar om men jag vet att jag kommer att få ett sammanhang och att litteraturens frågor till mig inte genast går att besvara. Jag läser inte mellan raderna till en början. Jag läser på raderna. Jag läser långsamt för meningarnas uppbyggnad i boken är olik den förra författarens ordval och bygge. Det är som att möta en nykomling och långsamt lära känna denne genom att vilja mötet. Jag vill inte förstöra genom att genast tro mig veta, genast söka svar i min spåkula utan våga vara oförstående men närvarande och stanna kvar för att lyssna in om det jag ännu inte vet.

Vi kan läsa för barn för att ge berättelserna i sin helhet. Låta språket flöda genom hela bokens uppläsning. Vi kan lita på författarens vilja att berätta. Den undervisningen kan vi också ge. Den där vi kravlöst ger. Där språket rinner fram som språket rinner fram.

****

Vad jag menar är att vi måste läsa mycket och ofta. Ge litteratur. Vi ska också undervisa. Undervisa i hur att förstå, hur att läsa, hur att utforska språket, hur att förstå hur texten talar till en annan text, undervisa och bjuda in i språket genom samtalet om den. Om textundervisning ska vi utveckla många undervisningar. Men vi måste också ge eleverna flödet i berättelserna.

 

 

 

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Jag läser utan att förstå och … en lyssnare bland lyssnare

Antagningen

 

P1170242Min farbror var fotograf. Over there. Jag fick min första kamera over there. Jag var tretton år. Innan jag fick en kamera ville min farbror att jag skulle visa honom tre tänkta motiv som jag ville fotografera. Ett motiv från gräsroten, ett annat motiv från stolshöjden och ett tredje från vilken höjd som helst. Utan någon kamera i handen lekte jag fotograf och hittade tre perspektiv på samma motiv. En från gräshöjden, en från stolshöjden och en från ovan. Min farbror tyckte att jag löst uppdraget på ett intressant sätt. Vi åkte in till Chicagos fotoaffär för att inhandla en kamera. Väl där lät min farbror annonsera att kunden, dvs jag, skulle behandlas som en fotograf och inte som ett barn vilket gjorde att visningarna av kameran fick ett annat innehåll och ett annat språk. Min farbror valde kamera efter att ha konsulterat mig i frågan. Jag kände mig som en fotograf. Min farbror sa:

– Minns nu ingenting av det jag utmanade dig med. Nu väntar din syn på världen.

I många år fotograferade jag för mig själv. Jag har mina minnen kring fotografierna. Då styrde ekonomin antalet fotografier. Idag inte. Jag tar så många fotografier jag vill. Från gräsrot, stolshöjd och en aning från ovan.

 

Publicerat i Fotograferingen, Skriver om ditt och datt | Kommentarer inaktiverade för Antagningen

Att förutsätta goda relationer mellan lärare

”Goda relationer mellan lärare verkar tas för given och problematiseras sällan i den litteratur som berör lärares kollektiva utveckling.” läser jag i Lill Langelotz ”Vad gör en skicklig lärare? Göteborgs Universitet, 2014

Oj, det är som att gå som katten kring het gröt! Elefanten står mitt i rummet.

Om den elefanten har jag skrivit i ”Läraren inom mig” 2014

Publicerat i Kollegialt lärande, Kommunikationen, Konsultation av något slag, Läraren inom mig, 2014 | 1 kommentar

Rävsaxarna hindrar de pedagogiska samtalen

P1210972

”… att det som diskuteras i arbetslagen ofta är av praktisk karaktär, som till exempel planering av friluftsdagar eller studiebesök. Sällan reflekteras det över undervisning och pedagogiska frågeställningar, trots att just organiseringen i arbetslag rymmer en förväntan om att reflekterande samtal för professionsutveckling ska ske här…”

Jag läser Lill Langelotz avhandling ”Vad gör en skicklig lärare?” En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik, Göteborgs Universitet 2014.

Och ja! Jag har deltagit i många träffar, exempelvis runt de årliga julpysslen där flirtkulornas färger diskuterats och inköp av desamma delegeras, och känt mig som en mask på en krok. Jag har försökt att ge mig in i innehållet att julpyssla och värdera kvaliteten i att ha dessa samtal men inom mig fungerar jag inte.

Jag vill diskutera varför vi julpysslar och hur vi väver in någon större pedagogisk fråga som väcker våra kreativa lärartankar till liv. Jag har grubblat över att vi kan ha extramöten om julpysslet, hur mycket tid vi behöver för att samtala om just påskpysslet eller annat pyssel men sällan har möten eller tid att tala om vad vi själva tänker och tycker då vi läser en avhandling eller då vi står inför pedagogiska dilemman i klassrummet eller lyfter den feta pedagogiska frågan hur vi undervisar så att eleverna under sina viktiga skolår kan använda det svenska språket på ett rikt och nyanserat sätt. Och jag har känt mig sär. Och försökt inkludera mig själv, engagera mig och verkligen bidra till att tomtarna blir till och att det röda tyget räcker till alla elever så att tomtarna verkligen blir lika dem de ska likna. Vi ska naturligtvis ha samtal om det praktiska men också om de i tankevärlden.

Som förälder har jag tagit emot mängder av tomtar och änglar skapade av mina barn. De har liknat de tomtar och de änglar jag sedan sett reproduceras många år senare. Och ja, jag kan tycka så mycket om de där änglarna och de där tomtarna för att då vi gör dem så ändrar vi om förutsättningarna för hur. Det borde vi pedagogiskt belysa och undersöka.

  • Att vi skapar nya grupperingar. Vad händer då och vad lär vi oss av att undervisa så?
  • Att vi gör stationer där eleverna kan få arbeta tills de är klara och sedan självständigt gå till nästa aktivitet. Hur kommer det sig att eleverna kan och gör det? Vilka är förutsättningarna för att de lyckas med att själva välja och slutföra arbeten? Kan vi ta detta till vår ordinarie undervisning?
  • Vad händer om vi gör pysslet till en pedagogisk frågeställning där vi undersöker de två övre punkterna? Hur utvecklade vi lärare elevernas språk under arbetet att göra med händerna? De där samtalen vi har då vi möts som samtalande över ett pysselbord?

Källor: 

  • Langelotz, Lill; Vad gör en skicklig lärare? Göteborgs Universitet 2014
  • Lgr 11
Publicerat i Ordförrådet, Pedagogik, Pedagogiska samtal, Strategier, Styrdokumenten | Etiketter , , , , , , , , | 2 kommentarer

Inte en lista men påminnelse om undervisningens innehåll

P1160665

Igår fick jag en fråga om att göra listor ur kursplanerna. Jag är rädd för listor och avprickningssystem och hur vi använder dem när vi väl utvecklat sådana.

Jag har fyra punkter för min undervisning. Dem är jag noga med. Undervisningen ska innehålla:

  • samtal; diskussioner, argumentation, analyser, berättelser, textsamtal
  • skrivande; i många olika former ska vi skriva, anteckna, kortskriva, härma, berätta
  • läsande; kollektivt läsande, gruppläsande, två-och-två-läsande, enskilt läsande
  • utvärdering av lektionens innehåll och undervisningens form

Vill vi fundera över listor kan vi läsa Erland Loe; Naiv. Super. Eller Peter Pohl Janne min vän. Listorna är ett sätt att beveka världen, kontrollera den och en tro om att den går att ringa in och få ordning på. Vilket listan mycket sällan möjliggör. Det som sker med listan är att den ringar in och kan begränsa sikten. Skolan ska ringa ut.

Publicerat i Styrdokumenten | Kommentarer inaktiverade för Inte en lista men påminnelse om undervisningens innehåll

Svenska elever om framtidens energilösningar

Fick detta pressmeddelande från Vattenfall. Heja eleverna! Och bakom dem står lärarna. 

Svenska skolelever presenterar framtidens energilösningar i Bryssel

Energiomställningen handlar om att göra val idag som ska fungera imorgon. Hur gör man val som nästa generation inte kommer att ångra? I början av december, reser 12 högstadieungdomar från tre städer i Sverige till Vattenfalls kontor i Bryssel för att visa upp sina idéer om energiinnovationer för framtiden. Eleverna har varit delaktiga i Vattenfalls projekt Gnistan.

Energi- och klimatfrågorna står högt på EU:s agenda. De är också centrala frågor i den offentliga debatten i många medlemsländer. För 70 procent av de yngsta väljarna, är energi en avgörande fråga som påverkar deras politiska val.

Vattenfalls projekt Gnistan syftar till att ge unga människor förutsättningar att utveckla sitt intresse inom naturvetenskap och teknik. Projektet Gnistan sätter naturvetenskap och teknik i ett bredare perspektiv och ger ungdomarna en förståelse för sin egen roll i samhället och kunskap om framtidens energiutmaningar. Gnistan är ett samarbetsprojekt mellan Vattenfall, Förbundet Unga Forskare och Föreningen Svenska Science Centers och har sedan starten 2013 engagerat 21 högstadieklasser i Sverige.

Ungdomarna ställer ut sina innovationer på Vattenfalls kontor med möjlighet att diskutera och interagera med inbjudna gäster, politiker och EU-organisationer. De deltar också i en tillställning i EU-parlamentet där Vattenfalls vd och koncernchef Magnus Hall modererar en dialog om det föränderliga energilandskapet och vilka förväntningar som finns på energimarknadsens aktörer. EU-parlamentarikern Fredrick Federley (C) är värd för evenemanget.

– Ungdomarna får en fantastisk möjlighet både att lära samt att redovisa sina arbeten för en internationell publik och de har en fullspäckad agenda Bryssel. Genom projektet Gnistan vill vi att ungdomar ska känna att de kan göra en skillnad och att de själva kan bidra till en bättre värld, säger Carmen Wargborn, ansvarig projektledare för Gnistan på Vattenfall.

De skolor som deltar på studieresan är:
Kiruna: Friluftsskolan Vargen, med sitt bidrag Megafonen
Trollhättan: Paradisskolan, med sitt bidrag iCharge
Sollentuna: Edsbergsskolan, med sitt bidrag om piezoelektricitet

Publicerat i Vetenskap och teori, Visionerna | Kommentarer inaktiverade för Svenska elever om framtidens energilösningar

Tänk om tomten inte kan läsa

Det slog mig då jag tittade på tomten. Ja, han finns lite överallt. Men den riktiga, riktiga tomten. Tänk om han inte kan läsa? Ve och fasa. Det kommer leda till oreda under julgranar som redan har det nog så besvärligt att hålla barren i sådan skick att de håller över en viss magisk dag.

– Tänk om han inte kan läsa önskelistorna, vilket besvär han måste få. Kanske hans nissar kan hjälpa honom? Sedan funderade jag om tomten är en man och nissarna är pojkar. Sedan tog alla tankar fart. Om tomten som inte finns och att man kanske är en aning tokig som tänker att tomtarna finns på loftet, och när man väl tänker att de är där måste man behandla dem väl. De kan ställa till så mycket om man inte gör det. Men det handlar om gårdstomtar och inte jultomtar.

Det här med att skriva önskelistor. Då måste tomten kunna läsa dem. Om inte får vi fundera över hur vi ska göra för att skicka listan över allt det vi önskar. Kanske vi kan göra en digital önskelista och lägga på tomtens hemsida med länkar till var tomten kan fixa prylarna så det blir som man vill ha det.

 

Publicerat i Skriver om ditt och datt | Kommentarer inaktiverade för Tänk om tomten inte kan läsa