Öppet brev till Creative Commons

Postat den 21/08/2010 av Anne-Marie Körling

Stockholm den 21 augusti 2010

Bästa någon på Creative Commons,

Jag är bloggare sedan några år tillbaka. Det var ett stort steg för mig att komma ut ur skrivbordslådorna och göra mina tankar, fotografier och mitt skrivande offentligt. Jag har under mitt bloggande kommit att se hur roligt det är att dela med sig. Det var en upptäckt för mig att människor så gärna delade med sig på nätet. Och det lärde mig att bli generösare. Jag var till en början försiktig med mina vackraste fotografier men efter en tid och efter att ha upptäckt hur andra gör så gav jag mig hän – och idag räknar jag mig som en delare.

Detta gör mig fundersam också. Jag delar med mig. Men jag har ingen aning om vad som händer med det jag delar med mig. Mina fotografier har jag en vattenstämpel på men det är ju absolut ingen garanti för något som helst skydd och egentligen – vad är det jag säger i den värld där delandet är så okomplicerat men ändå så finns det väl lagar och tankar hur man gör detta delande okomplicerat.

Ibland ser jag mina fotografier hos någon och jag kan känna mig ledsen över att ingen har frågat. De som frågar säger jag ja till. Men jag vill gärna ha frågan. Är jag snål och misstänksam då? Är jag inte med och spelar på det villkor som jag givit mig in på? Hur signalerar jag min vilja att dela med mig och samtidigt åtnjuta respekt för att jag gör det?

Jag undrar också – om jag skriver till Er, vem är det egentligen jag skriver till? Vem svarar mig? Om det är så att jag undrar – är det ett massutskick av svar jag får och så får jag själv leta mig igenom texten för att hitta svar på mina frågor – eller kommer jag få en personlig rådgivare innan jag sätter Creative Commons på mina alster?

Jag undrar och jag tar mig rätten att formulera mig från sandlådekanten? Jag undrar om ni kommer besvara så enkla frågor som mitt brev innehåller?

Med vänliga hälsningar

Anne-Marie Körling

Jag följer berättelsen: BREV TILL EN BOKHANDEL av Hanff


Inlägg som berör samma teman:

  1. Ett slags öppet brev till vikarien!
  2. Onsdagens brev till Kära Kollega!
  3. Öppet brev; Får jag vara självisk?
Etiketter , , | 2 kommentarer

Bloggen är en mötesplats

Postat den 21/08/2010 av Anne-Marie Körling

Jag läser Kristina Alexandersons blogginlägg om våra gemensamma ord

– Hade vi inte bloggarna hade vi aldrig träffats!

Och det är väldigt sant. Jag skrev en krönika om detta för en tid sedan. Den handlade om samtalet som fortsatte utanför bloggandet. Hur jag stod och pratade matematik med en person på Hornstulls tunnelbanestation – och vi insåg båda att vi bara träffats en gång i verkliga livet och massor med gånger i nätet. Men diskussionen på Hornstulls tunnelbanestation tog liksom bara vid och fortsatte som om bloggen varit en kommatecken eller de där avbrottstecknen…

… för att fortsätta i samtalsform.

Jag är oerhört tacksam för mina kontakter. Jag vågar inte nämna någon för jag kan inte längre räkna upp vilka jag träffat i verkliga livet. Och en del har jag lånat ut min lägenhet till.

Jag delar heller inte upp verkligheterna längre. Jag vill således korrigera mig helt öppet – Jag vet inte vilka jag har träffat – jag håller inte längre räkningen. Ett vet jag – mitt sociala liv är stort. Och det kan jag tacka var och en av mina läsare och mina länkare och mina besvare och mina gensvarare för. Jag är tacksam för vad detta har inneburit.’

Och jag länkar också gärna till Joakim Jardenberg där det tydligt framgår vad som är det centrala – kommunikationen. Inte innehållet. Innehållet behövs för att ha något att kommunicera kring. Titta på vad Joakim Jardenberg erbjuder för innehåll att kommunicera kring! Och börja kommunicera! Det är vad hela bloggandet, skrivandet och de sociala medierna vill. Öka kommunikationen.

Det utvidgade lärarkollegiet kallar jag detta fantastiska för. Och det kollegiet kan jag inte längre vara utan!

Med all värme till er alla från mig!


Inlägg som berör samma teman:

  1. Hörde mig själv säga – ALLT är relation! Allt är kommunikation!
  2. Boken är en social mötesplats
  3. Från min mailbox till bloggen
Publicerat i Barns rättigheter, Kommunikationen, Mina läsare | Etiketter , , , , , , , , | 3 kommentarer

Skriva; Att lära sig skriva – den första tryckfriheten!

Postat den 21/08/2010 av Anne-Marie Körling

Världen öppnar sitt gigantiska alfabet! Det börjar med att det lilla barnet fattar pennan och vill delta!

Låt säga att vi lär oss skriva. Det är ett mänskligt lärande vars horisont vi knappast förstår vidden av. Den lilla ungen som skriver sitt namn är i sig själv den första att göra det men i det stora hela har världen öppnat sina alfabet och historiens tryckkonster kan få nya besökare och den digitala nätvärlden kan inom snar framtid välkomna en nätskrivare och en skriftlig kommunikatör. Låt säga att vi lär oss skriva.

Detta lärande underverk. Skrivkonsten! Den är alltid ny hos den som börjar skriva. Den är egentligen ny hos mig här också. Det är alltid nytt som springer fram ur mina fingrar.

Pedagogiken handlar om lärandet och konstruerandet av lärandet. Inte form och mall för den. I varje möte finns ett uns av lärande. Så blir vi människor ihop. När pennan för första gången möter pappret möter människan med pennan och pappret sin egen tryckfrihet och sin egen tryckkonst.

Hur ska vi förvalta lilla Lisas bokstäver? De första. Som värdiga tryckkonster hos en liten en. Och välkomna in i det skrivna ordets gigantiska mötesplats. Det krävs något mänskligt också i att mottaga det som ska och vill sägas.

Körlings ord:

När pennan för första gången möter pappret möter människan med pennan och pappret sin egen tryckfrihet och sin egen tryckkonst.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Idag då jag vaknade tänkte jag …
  2. Om tangentbordet och pennan!
  3. Skrivlektion: Min förälskade penna …
Publicerat i Barns rättigheter, Svenska, Svenskämnet, Värdegrunden, Verkligheten, Visionerna | 2 kommentarer

Dagens grubbleri har med getingen att göra

Postat den 21/08/2010 av Anne-Marie Körling

Jag städar. Jag såg en geting. Jag jagade den med dammsugaren. Nu har jag dammsugit upp den medan den flög i godan ro i mitt rum. Jag har städat bort en flygande geting.

Hur tänkte jag? Det är mitt grubbleri!

Kanske jag skulle ha använt mig av hårspräjen istället?

Det var ändå två getingar. Jag undrar om de inte hade väldigt fina namn också. Nu är det över. Och min dag går mot moll. Det kan vara på plats att sörja en aning.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Pedagogisk fråga om att döda getingar och flugor
  2. Mina grannar – Förskoleklassen!
  3. Vad har kontexten med tanken om gul att göra?
Publicerat i Ordförrådet | 1 kommentar

Frågvisa ungar som frågar samma fråga om och om igen…

Postat den 21/08/2010 av Anne-Marie Körling

En del klagar på frågvisa barn – vad ska man göra med dem!

Göra det barnen frågar om – svara!

Frågvisa ungar som ställer samma fråga om och om igen är inte nöjda med svaret. Så enkelt är det! Därför ska man inte säga – sluta fråga. Man ska utveckla sina svar. Och det mångfaldigt. Det handlar om att svara såväl med inlevelse, fantasi och kunskap. Vill ett barn veta så börja leva svaren!

Det vilar i den vuxnes ansvar att främja frågekulturen! Sluter vi frågan så förringas svaren! Eller omvänt – frågan är alltid stor. Svara öppet och i samspel med barnet!

Skolan skulle kunna bygga läroplan kring elevernas frågor – jag skriver om det imorgon!


Inlägg som berör samma teman:

  1. Vad är ett barn idag?
  2. Lektionsidéer: Fråga för att få svar? Fråga för att få veta?
  3. Examinationens fråga och konsten att begränsa sina svar
Publicerat i Barns rättigheter | Etiketter , , | 5 kommentarer

Lekfulla tankar om att vakna upp!

Postat den 21/08/2010 av Anne-Marie Körling

Jag älskar att leka med begrepp och ord.

Denna morgon blev det lekfullt kring orden

VAKNA UPP

  • jag vaknade upp flera timmar efter att jag vaknat
  • vakna upp säger man slarvigt till den som sitter med öppna ögon
  • vakna hör ihop med ordet vaka
  • uppvaknandet skedde först på kvällen
  • en slummer är att ett sätt att få vakna på eftermiddagen
  • vaknar aldrig utan en svart kopp kaffe – alltså betyder vakna kaffe för mig
  • Tänk att vi alltid tittar på klockan när vi vaknar – vi kan se ljuset
  • Vakna är de som är pigga. Men grisar på engelska sover ibland.
  • Man kan vara för vaken.
  • Vaken på fel tidpunkt betyder att man inte är trött.
  • Vaken är den som handlar. Det är därför det finns nattöppna fik och pressbyråer också.
  • Vaken är man tillsammans med någon annan. Då kallas det uppmärksamhet!
  • Musik att vakna till – då ska det inte vara eine kleine Nachtmusik
  • åttatimmars arbetsdag strider mot begreppet vakna stunder
  • Begreppet klarvaken visar att man kan vara oklart vaken
  • Den som är vaksam måste vara väldigt vaken.
  • I ordboken förklaras vaken med orden ” upphöra att sova” – det kunde jag också lista ut – så vaken är jag!
  • Staden vaknar upp samtidigt som jag och du gör det, sen betyder det nog att några fler ska vakna upp för att väcka staden.
  • Livsandarna kan också vakna till liv – men vad är det annars som händer när man är vaken?
  • Efterhand vaknade intresset. Då kanske det är dags att väcka den som sover.
  • Björnen sover aldrig. Den är alltid vaken. Stackars björn!
  • Vad betyder att vakna till besinning? Jag grubblar vidare och tackar för att ert intresse för mitt skrivande kunde hålla er vakna till detta slut!
  • Man säger att allting vaknar upp ungefär som man själv vaknar upp. Man är ett subjekt i ett slags centrum för ens egen vakenhet.
  • Dags att vakna säger man. Man säger aldrig: Natts att vakna!
  • Han såg sig vaket omkring. Jag undrar över begreppet. Om han sover så kan han väl inte se sig omkring.
  • Med ömhet ser jag på den som nyss vaknat.
  • Vakna är något man kan vara tillsammans. Då är man kollektivt vaksamma!


Inlägg som berör samma teman:

  1. Dikt om vad skolan gör när det är sommarlov
  2. Lördagen, kaffet och frågan om snigeln
  3. Vaken hela dagen?!
Publicerat i Ordförrådet | 3 kommentarer

Tankar om frågvisa!

Postat den 21/08/2010 av Anne-Marie Körling

Körlings ord om lärandet:

FRÅGVISA BLIR SJÄLVSTÄNDIGT KLOKA!


Inlägg som berör samma teman:

  1. Frågvisa ungar som frågar samma fråga om och om igen…
  2. GLÖM INTE: om frågvisa
  3. Något om beprövad erfarenhet
Publicerat i Frågekonsten, Pedagogik | Etiketter , , , , , , , , | 2 kommentarer