Frågor att ställa barnen om läsning

Tankeverksamhet

Istället för att säga saker om barns läsning kan vi berätta om hur vi läser och hur vi gör. Då blir lässamtalet gemensamt och frågorna mer autentiska kring hur vi löser vår läsning. Samtidigt som vi talar läsning med varandra visar vi också hur vi själva utmanas på våra arbetsplatser, hur vi själva löser hur att läsa och förstå. Det lär vi oss alla av.

Här är exempel. Jag skapar frågor som pekar tillbaka till läsningen under dagen, den läsningen som pågår och den kommande. Odla nyfikenheten på hur barnen gör istället för deras brister. Ha läsandet ihop!

Berätta själv och ställ gemensamma frågor – här är frågor som riktar sig tillbaka:  

  • Idag läste jag en text som jag fick jobba länge med att förstå. Jag tror jag läste om den fyra gånger. Den handlade om ekonomi och räntor. Berätta om vad du läst idag?
  • Jag läste en rubrik om dagens ungdom. Det fick mig att tänka att man sa så när jag var ung. Då sa man ”dagens ungdom” och då handlade det om mig och mina kompisar. Idag ser jag inte mig själv som dagens ungdom. Berätta om något du läst idag som fick dig att tänka?
  • Min chef gav mig en text jag inte alls förstod. Jag har med mig den hem och ska fråga om hur jag ska förstå den. Kanske jag kan be om hjälp, söka på nätet eller bara högläsa den högt för mig själv. Berätta om något du läst idag som du inte har förstått? Hur löste du att du inte förstod?
  • Det längsta ord jag läst idag är ”tåg”. Hi, hi, hi. Berätta om något långt ord som du läst idag?

Läsfrågor för stunden:

  • Berätta när du läser en mening som du inte riktigt förstår så får vi se om jag förstår eller inte förstår den?
  • Berätta hur du läser rubriken? Låt mig få gissa vad stycket handlar om så får du se om jag har förstått rubriken rätt?
  • Hur många stycken är det på sidan? Vad är första ordet i varje stycke? Jag slår vad om att det är fyra stycken och att ett av dem börjar med ordet ”att”.
  • Berätta hur många skiljetecken det är i texten? Jag gissar på två. Kommatecken och utropstecken. Fast kanske det är minst fem punkter.

Framtidsfrågor om läsning är:

  • Nästa gång du läser kan du visa mig ett ord som du vill höra mig läsa?
  • Nästa gång du läser kan du läsa en mening högt som du tror kan få mig att tänka annorlunda?
  • Nästa gång du läser kan du välja ut ett stycke som du vill att jag ska läsa högt för dig?

 

Publicerat i Frågekonsten, Relationer och vänskap | Kommentarer inaktiverade för Frågor att ställa barnen om läsning

Skapa läsmotivation

P1370378

Läser i kunskapsöversikten ”Med läsning som mål” hur man skapar läsmotivation. Motivation skapas genom att 

  • litteraturen har relevans för det egna livet
  • det finns tillgång till böcker och texter
  • valfrihet och eget val av vad att läsa
  • social interaktion kring det lästa

I skolan kan vi fundera över: 

  • hur skapar vi undervisning och textmöten som påverkar elevernas upplevelse av relevans?
  • hur ser tillgången ut av texter att läsa? I klassrummet? I skolan? Finns bibliotek? Är de bemannande? Hur ser vi på boken? Hur ser vi på läsning?
  • valfrihet – kan eleven få läsa det de vill? Och hur ger vi undervisning i andra texter?
  • social interaktion – det betyder att vi låter eleverna samtala med varandra om sina läsupptäckter, texternas innehåll och ger detta visande, samtalande plats i klassrummet under ordnade former där eleverna får lära sig att viska och visa respekt för den läsaktivitet som pågår? Den tysta läsningen är mumlande!
Publicerat i Bibliotek/Skolbibliotek, Högläsning, Kommunikationen, Konsultation av något slag, Lektion, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning | Kommentarer inaktiverade för Skapa läsmotivation

Olika betyder ”Jag vet inte”

”Jag vet inte” – det är i vetenskapens värld en nebulosa ur vilken nya idéer uppstår, som kommer sanningen närmare och närmare. För den som inte är tränad i vetenskapligt tänkande innebär ”jag vet inte” bara en plågsam tomhet.”

Janusz Korczak; Hur man älskar ett barn, 1992 s. 33

 

 

Publicerat i Ordförrådet, Pedagogik, Pedagogiska samtal, Undervisningen | Etiketter , , | Kommentarer inaktiverade för Olika betyder ”Jag vet inte”

Föräldramötets innehåll

P1280337

Det stundar föräldramöten. Det kan pirra i magen. Föräldrarnas frågor, deras förväntningar på skolan, deras barndomsminnen och skolupplevelser påminnande, det egna barnet och kärleken, omsorgen om det. Skolan så viktig. Och läraren likaså. Och läraren står där med blickarna mot sig. Ha läroplanen i handen. Håll den i famnen. Berätta om det skolan har att ge. Stå stadigt i rummet där du är varje dag. Håll dig till det centrum som är skolans. Föräldrar är rädda, nyfikna, angelägna, vilse, kunniga och är där för att de är just föräldrar. De vill veta. De ställer frågor om det vi ibland inte kan svara på. De vill känna sig trygga.

Läroplanen är en trygg och gemensam utgångspunkt.

Läroplanen har svar på en del frågor och frågorna kan besvaras ur läroplanen. Det betyder inte att vi läser som vore den en regelbok utan med varm saklighet om det vi har att ge eleverna. Kunskapskraven, betygen kommer efter att skolan har gett undervisning. Tala undervisning med föräldrarna. Gör läroplanen gemensam genom att läsa upp den femradiga inledningen som finns i varje kursplan. De berättar om varför ämnet finns. Det är fina berättelser som också förklarar skolans innehåll. Berätta också om det stora ordförrådet som kommer med varje ämne. Orden finns också i kursplanen. Berätta om hur vi ser på barns lärande, på vilket sätt vi förhåller oss till eleverna. Det står en hel del om detta i läroplanens inledande stycke.

Om betygen och hur man tänker kring dem kan vi låna in en extern röst och presentation via Youtube. Den här är föredömlig och kan ge svar på hur vi kan förstå.

Jag håller på att färdigställa ett bildspel rörande läroplanen och sänder er gärna den så att ni kan visa, berätta och beskriva skolans rika innehåll. Det är färdigt om ca två veckor.

 

Publicerat i Föräldramötet | 12 kommentarer

– Har du valt dina elever?

Detta med val. Jag har haft många studiebesök i klassrummen. Lärare från när och fjärran. Hela grupper som följt det som ägt rum under en hel dag för att sedan avsluta dagen med samtal om det som har ägt rum. Jag fick ibland frågan:

– Har du valt dina elever?

Det handlade om att inga elever avvek från det som ägde rum i klassrummet. Inga bråk, inga avbrott för annat, inga tillsägelser. Det måste bero på att jag inte hade elever med diagnoser. Och jo, jag hade elever med diagnoser, och jag väljer inte mina elever. Det finns inga sådana valmöjligheter i skolan och ska inte heller göra det. Jag är lärare för de elever jag får möta.

Publicerat i Klassrummet, Konsultation av något slag, Lektioner och lektionsförslag, Ordning och reda, Pedagogiska samtal, Systematiskt kvalitetsarbete i undervisningen | 1 kommentar

Om klassrummets organisation – en hel bok med tankar, idéer, forskning

 

Den här boken kom ut för några år sedan. En fantastisk bok om skolans miljöer. Jag deltar i ett kapitel och är stolt över att få vara en del i sammanhanget. P1300319P1300317P1300316P1300311

Publicerat i Klassrummet, Undervisningen | Kommentarer inaktiverade för Om klassrummets organisation – en hel bok med tankar, idéer, forskning

Vill bli lärare!

 

Den känslan! Från nu till framtiden. Får mail från en nybliven lärarkandidat:
Skärmavbild 2015-09-02 kl. 08.50.49

Publicerat i Läraren inom mig, 2014, Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Vill bli lärare!