Felix Körling – vilken sång är det här?

Hej Anne-Marie!
Vid lärarnas julavslutning på Norreportskolan i Ystad hörde det till ,att vi sjöng en visa om små granar under ledning av ”de gamle”.Till traditionen hörde också , att ”vi unge” inte kunde melodin.
Visst var det din farfar Felix Körling som skrivit den!?  Finns den inspelad?
Med vänlig hälsning

Publicerat i Musik | Kommentarer inaktiverade för Felix Körling – vilken sång är det här?

Mitt språk – tack till min omvärld

I brevlådan dimper en tidning ned. I den en artikel om min farfars tonsättning av Gustav Frödings dikt Tre trallande jäntor. Det är en ömsint artikel om det lekfulla att ge människor hopp då det är kämpigt, motigt. Farfar ville uppmuntra sina medpromenerare att orka vidare, gå på och med trudilutter så lyckades han få skutt i tunga steg.

Min morfar, den gamle domaren, vars knä jag kröp upp till och stillsamt lyssnade till morfars berättelser och fångade upp ord som exempelvis sinkaduser. Jag smakade på en del ord som morfar sa – de var vackra, roliga och smakrika. Morfar riktade inte sina ord till mig speciellt. Det var mer av sammanhang. Jag snappade upp ett och annat.

Min mormors ord var egentligen ganska få. Hon lyssnade noga. I hennes ögon  blev man ständigt till. Och runt henne kunde jag baka för det gjorde hon jämt. Dofterna omslöt oss.

Och mitt språk ärvde jag en gång, av personer och miljö, och jag kom att kliva in i dem, och klä dem med mig själv. Språk är identitet. I språket blir vi till. Min mamma var latinare. Hon stannade upp för ord och ibland blev orden något vi lekte tillsammans med ihop. Vi hade dem gemensamt. Vi blev till i vår lek.

Därtill alla andra, och författarnas ord. Min morbror var bokhandlare. Ibland gav han böcker jag inte ville ha. Långt senare i livet ville jag aldrig någonsin att de skulle ta slut. Så är det med litteratur.

Språk är kraftfullt, vackert och farligt. Vi kan välja att göra varandra illa, vi kan välja att göra någon gott. Att skapa ork och hopp. Idag ska jag sjunga. Det gör jag för att sången alltid varit en ton i mig. Arv skulle jag säga. Trudilutt skulle farfar säga!

Publicerat i Sorg, Strategier, Svenska | Etiketter , , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Mitt språk – tack till min omvärld

En blomma till dig!

Jag tänker att vi behöver glädje, lite uppmuntran, lite ljus, lite omtankar. Ett knippe blommor till dig. Jag tackar också för att du läst här.

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | 2 kommentarer

Utvärdering av seminarium

Så här blev utvärderingen efter en seminarieserie. Tonvikt ligger på förändring. Mitt mål är att skapa förutsättningar för:

* att alla elever kommer till tals * att läraren ansvarar och berikar genom medvetet språk och lärande förhållningssätt * närhet och förtrogenhet med styrdokumenten * lärarrollens hållande * undervisningens styrka * att tro mycket mer på det man gör * att följa lärandet som sker i klassrummet * att dokumentera detta * att dela lärandet med eleverna: 

UTVÄRDERING AV KÖRLINGS SEMINARIESERIE OM UNDERVISNING, INNEHÅLL, FÖRHÅLLNINGSSÄTT med betoning på SPRÅKUTVECKLING

Spontan utvärdering:

 

  • Arbetar mer med läsning, mer aktivt, jag har använt mig av texten mer, arbetat mer med den, eleverna älskar att läsa – det har blivit förändrat.
  • Fritidspedagogen: När jag är inne i klass, tog jag en text ur deras forntidsbok och så läste jag den som vi utvecklat här, arbetet med den texten ökade elevernas intresse – jag testade något – arbetade med synonymer. Killarna som inte tycker om annars, blev intresserade, man läste mer och ville läsa. Det var häftigt att se.
  • Jag prövade Nobeltexten precis vi gjorde här. Jag tänkte inte ett jättelångt pass men eleverna ville aldrig sluta – de tyckte det var jättekul. Så här måste jag göra många gånger, att man kan arbeta med korta texter. Alla kunde vara med, verkligen språkutvecklande. Alla ville vara med. Att en text kunde engagera så många. Det spred sig och det blev ett jätteengagemang.
  • Vi har en rutin om att fråga någon fråga så att alla får tänka, alla pratar, sitter ring. Nu har vi fått in den rutinen för det.
  • Vi har arbetet med att sitta i ring. Mitt syfte är att lyssna på varandra. Vi fick börja om varje gång. Jag har kommit i mål att alla lyssnar.
  • Jag har använt mig av att låta ord gå runt och just det att alla säger något, att alla får ordet. De får härma varandra och säga pass.
  • Jag har blivit mer medveten om att alla inte förstår, att gå djupare in i texter och att jag tänker på att vara mer neutral – att inte vara så berömmande. Det är svårt.
  • Jag försöker också att inte berömma, att jag tidigare uppmuntrat vissa barn mer, att de som presterar och som stämmer med det som jag tänker. Det försöker jag verkligen arbeta med. Jag använder frågan går runt, sätta ord in i meningar, de tystare barnen är säkrare nu, de har gått från härma till att hitta på eget. Jag har också arbetat med hela meningar, att arbeta med en fråga ur matematikboken, jag var skeptisk till den uppgiften, och det blev en härlig upptäckt för mig. Det har utvecklat elevernas förmåga att skriva hela meningar.
  • Jag tänker på vintern, sa jag. Och eleverna spann vidare på det. Alla pratade och de brukar de inte göra. Det brukar vara så att det är nästan alltid samma som säger svaren. Jag förklarar om vad ord betyder och jag är mycket medveten om vad ordförståelsen är, synonymer och så.
  • Jag har provat lite olika saker. Jag har gjort nobeltexten, fast en annan matematiktext, eleverna blev mycket engagerade och eleverna har aldrig varit så engagerade i matematikbokens texter tidigare. Jag har tänkt att man inte behöver arbeta med stora texter. Jag har arbetat med källkritik, det var ganska roligt, eleverna har jättemycket idéer kring hur författare och illustratörer känner varandra. Jag har haft roligt.
  • Det jag gör till vardags, varje lektion, är att uppmärksam på ord jag tror eleverna behöver förstå, eleverna har fått säga orden. En gång i veckan sitter vi i ring och läser. Vi diskuterade ordet ”djärv” och eleverna fick pröva. Pröva att säga ord med olika tonfall och de tycker eleverna är jättekul. Skiljetecknen har vi också gjort, Jag låter eleverna göra det muntligt och jag ser att det sätter sig. Jag ser att några snappar det. Jag tror på att göra det muntligt tillsammans gör det lättare än att läraren lär ut.
  • Jag tycker det är så roligt, jag tycker svenskämnet. Jobbar vi med grammatik så kan vi lyfta ut det, ordkunskap, skiljetecknen. Vad är det för ord som börjar med b och slutar med d, allt utgår från den text vi arbetar med. Eleverna tycker det är roligt. Eleverna vill att läraren också ska säga STOR BOKSTAV om vi säger skiljetecknen. Eleverna tycker det är roligare än att arbeta i arbetsböcker. Mycket mer motiverande för eleverna.
  • Ordförståelse har vi arbetat med och att vara mer neutral att inte ge beröm. Att ge lika till alla, att uppmärksamma alla.
  • Jag berättar för klassläraren vad vi talar om. Tips till läraren. Det är svårt för läraren att ta emot som inte har varit med –
  • Det är svårt att säga precis vad som förändrats. Det finns stunder av lärande spontanitet – ordförståelse – plocka med meningar – laget runt – rätten att säga pass. Eleverna vaknar och alla vill vara med på något vis – eleverna vill vara med – de är med på ett annat sätt – jag har fått något här som gör att jag kan inspirera eleverna. Det går inte riktigt att ta på.

 

  • Man har fått ett tankesätt – det rullar i bakhuvudet väldigt ofta – eleverna har fått mycket större talutrymme, laget runt, det får ta tid. Nu har vi smakat på orden i kör, pröva meningar, musiktexter har vi arbetat mycket med, vi läser texter argt, vi ändrar. Jag har tänkt mycket på det där med ge full uppmärksamhet till den som talar. Jag kände igen mig i ditt rollspel. Att inte vara värderande. Bekräfta genom att nicka… att inte ge uppmärksamhet – talar du just nu. En liten mening kan man arbeta mycket med? Man kan göra så mycket av så lite.
  • Jag har blivit mycket mer medveten om att titta på bilder, att förklara ord och ge tid. Det är inte så lätt. Uppmärksamheten att försöka titta på den som talar. Låta alla komma till tals. Jag gjorde nobeltexten, det prövade jag ganska snart, då hade jag en mormor på besök, en speciallärare, som reagerade på vad jag gjorde. Det var två synsätt som krockade i klassrummet.
  • Att det vi gör här i seminarieform kan bli arbete och förändring i klassrummet.
Publicerat i Barns rättigheter, Föreläsningar jag ger, Lektioner och lektionsförslag | 2 kommentarer

Skrivprocessen i en liten teckning

Hej hopp! Skriv gärna! Skriv ett mening! Skriv ett ord! Skriv ett utropstecken! Skriv en tanke! Rita en bokstav! Skriv ett typsnitt! Gilla texten!

Publicerat i Svenska, Svenskämnet | Kommentarer inaktiverade för Skrivprocessen i en liten teckning

Klassrumstankar dagarna innan skolavslutningen

Alla de gånger jag har gått i klassrummen då eleverna rusat ut! Jag går omkring och tänker, plockar upp papper ur papperskorgar för att se om någon elev kastat något som kan ge mig ledtrådar till hur att tänka, läser av väggarna med det vi arbetat med, följer någon elevs arbete i en arbetsbok, läser av processerna. Att bara vara i sitt klassrum, vara där och se, tänka och fundera.

När man står inför avslut av en termin är det mycket som man kan fundera kring. Under några månader i skolan har saker och ting ägt rum. Det gäller att famna det. Stanna av och upp. Summera!

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Klassrumstankar dagarna innan skolavslutningen

Vid mitt köksbord

Jag har följt flera lärarstuderande under några år, de har givit mig hopp om läraryrket och som kommande kollegor! En lärarkandidat fick jag till lärarkollega och vi kom att utbyta många idéer och diskutera lektioner. Lektionerna var nya, spännande och utmanande.

Denna kväll satt en lärarstuderande vid mitt köksbord. I henne såg jag en kollega. Så är det!

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Vid mitt köksbord