Semla, semikolon och Skype

Postat den 07/02/2017 av Anne-Marie Körling

Skärmavbild 2017-02-07 kl. 20.25.43

 

Tre ord semla, semikolon, skype och en mening:
Med en semla, en underbar tweet om semikolonets leende och ett paket som öppnas via Skype firar jag min födelsedag.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Skype med svart hund
  2. Julklapp
  3. Körlings Adventskalender 14 – Paket
Publicerat i Skiljtecken, Svenskämnet | Etiketter , , , , | Kommentarer inaktiverade för Semla, semikolon och Skype

Mail från lärarkandidaten en gång, läraren nu:

Postat den 07/02/2017 av Anne-Marie Körling

Skärmavbild 2017-02-07 kl. 13.31.51


Inlägg som berör samma teman:

  1. Läraren en gång hade en gång för alla sagt
  2. Lärarkandidaten är nu lärare
  3. Mail från en orolig skolstartare
Publicerat i Konsultation av något slag, Lärande, Modellerna | Kommentarer inaktiverade för Mail från lärarkandidaten en gång, läraren nu:

Kungliga biblioteket

Postat den 07/02/2017 av Anne-Marie Körling

Idag var jag på Kungliga biblioteket. Forskar om en bok och var där för att titta på olika omslag från olika tider. När jag klev ut igen var ljuset äventyrligt och vackert. Ungefär så kände jag mig också.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Kungliga biblioteket på Twitter
  2. Med utsikt över Kungliga Biblioteket
  3. Kungliga Biblioteketet
Publicerat i Bibliotek/Skolbibliotek | Kommentarer inaktiverade för Kungliga biblioteket

Fråga: Vad hindrar dig från att koncentrera dig?

Postat den 07/02/2017 av Anne-Marie Körling
Barn ritar ... en bok. NY. 2017.

Barn ritar … en bok. NY. 2017.

Innan vi tror oss veta – fråga. Jag läser i Susanna Alakoski ”April i Anhörig-Sverige. Dagbok”, 2013:

”Vad hindrar dig från att koncentrera dig?”

En fråga att ställa innan vi sätter igång stora apparater, utredningar, menar Frid Hansen, som inte förnekar diagnoser, men som menar att hon i sitt arbete möter barn som känner sig missförstådda när vuxenvärlden enbart fokuserar på att problemet finns hos dem.

Alakoski, s. 152

När vi frågar, varmt och öppet, beredda på andra svar än de vi själva sökt formulera kan en annan berättelse komma fram. Den om oro för saker och ting, den om att koncentrationen inte räcker till för tyst läsning om vattnets kretslopp eller för kunskaper om växtcellen. När vi visar att vi är beredda att lyssna kan vi skapa möjligheter trots att oro och andra berättelser står på kö inom eleven. Då kan vi skapa rum för det gemensamma i skolan, förståelse och acceptans som ger utrymme för lärande.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Bort allt vad oro gör
  2. Att göras självmedveten hindrar oss från att vara lärande
  3. Var, när och hur att skriva en bok
Publicerat i Anpassning, Formativ bedömning, Frågekonsten, Ordning och reda, Pedagogiska samtal, Undervisningen, Värdegrunden | Etiketter , , , , | Kommentarer inaktiverade för Fråga: Vad hindrar dig från att koncentrera dig?

Björn Granath sa ja!

Postat den 06/02/2017 av Anne-Marie Körling

Det var efter Tsunamikatastrofen. Då jag satt hemma och tänkte; nu gör jag den där filmen. Den om sorg. Och fotografen sa ja. Filmaren sa ja. På några dagar skulle filmen finnas klar i varenda skola. Samma dag åkte jag skridskor på Östermalms IP. För att samla ihop tankarna. Och då såg jag Björn Granath skrinna där. Jag vände om och körde i motsatt riktning.

– Kan du vara med, kan du läsa dikt, kan du…

Han svarade ja och några timmar senare var han på plats i lägenheten, inför uppställd kamera läste han Tranströmers Minnena ser mig med allvarets tyngd men också med dikten oändliga rymd. Han gjorde det så fint. Så starkt och så vackert. Tack Björn!

 

 


Inlägg som berör samma teman:

  1. Björn Kindenberg! En lärarröst bland de högljudda!
  2. ”Nej, bara fakta och på riktigt”
  3. Min afrikanske lärarkollega gör så här – själva gör vi …
Publicerat i Barns sorg är randig | Etiketter | Kommentarer inaktiverade för Björn Granath sa ja!

Samtal om en hund och en tant

Postat den 06/02/2017 av Anne-Marie Körling

P1390930

Vi stod några stycken och tittade på tanten och hunden. Tysta och lite generade. Som om vi tänkte att snart ställer hon sig upp och snäser åt oss. Men hon satt där hon satt. Ett litet barn tittade också på tanten och hunden. Barnet sa;

– Man vet att hunden inte lever för en hund den rör på sig så fort den ser något som den tycker är konstigt eller kul.

– Hur vet man något om tanten? frågade jag.

– Det är det som är läskigt, sa barnet. Med tanten vet man inte. Hon kan sitta så där jättelänge. Och leva.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Liten tant ber om plats
  2. Hur ska jag förstå det här? Om oro och rädsla
  3. En hund och tre gubbar
Publicerat i Textsamtal, Undervisningen, Verkligheten | Etiketter , | Kommentarer inaktiverade för Samtal om en hund och en tant

Samtal med frusen rektor

Postat den 06/02/2017 av Anne-Marie Körling

P1400063

Klockan var ungefär 7.30. Dörrarna till skolan öppna. Jag är alltid nyfiken på skolor så jag stannade till utanför skolan, försökte kika in. medan barn och föräldrar kilade förbi mig in i värmen. Mannen som stod utanför, i den stora jackan, hälsade vänligt på eleverna, sa deras namn och sa hej till föräldrarna också.

Jag frågade honom om skolan och om bemötandet; att stå så här utanför skolporten och hälsa på alla. Han tyckte inte att det var något märkvärdigt alls, det är ju skolans elever, de ska hälsas välkomna. Jag frågade om lärare och vaktmästare hade bestämda dagar för detta. Han skakade på huvudet. – Jag är rektor här. Det är jag som tar emot eleverna. Lärarna tar emot dem i klassrummen. Det ska vara välkomnande att komma till skolan. Han gjorde en åkarbrasa och vände sig till en elev som från långt håll ropade hej så där som barn gör när de ser någon på långt avstånd.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Hela skolans hej
  2. Min afrikanske lärarkollega gör så här – själva gör vi …
  3. Skolvaktmästaren och elevkännedom
Publicerat i Kommunikationen, Om jag vore rektor, Pedagogiska miljöer, Relationer och vänskap | Kommentarer inaktiverade för Samtal med frusen rektor