När ska man börja undervisa om litteratur och text. Inte kan man väl läsa Strindberg för barn i årskurs tre? Om man vill och känner egen lust kan man undervisa om Strindberg i årskurs ett, två, tre och fyra … för att fortsätta. Jag tänker mig en slags progression, och den är allmänt hållen. Jag har valt att utgå från Hemsöborna, men man kan ta vilken textrad som helst.
Strindberg i årskurs 1:
Läraren högläser med iver och entusiasm (teaterinlevelse) meningen, kanske har läraren ett höganäskrus om halsen, kanske i en svångrem, om inte så svischar läraren in som ett yrväder i klassrummet och säger:
”Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem om halsen.”
Det får eleverna härma och säga efter. Hur kan läraren klura ut. Lärare kan sådant.
Strindberg i årskurs 2:
När eleverna kommer in som yrväder kan lärare glatt ta emot dem med orden:
”Han kom som ett yrväder en aprilafton … ”
Eleverna kan få förklara i egna meningar vad ett yrväder är för något, hur man kommer som ett yrväder och vad ett yrväder kan vara för något. Vad tänker vi själva? Vad är ett yrväder? Frågan är öppen och det kan den vara också då vi ställer den.
Strindberg i årskurs 3:
Härma litteraturmeningar och skriv egna:
”Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i ensvångrem om halsen.”
Jag modellar några skrivna meningar som kan stå som modell för eleverna:
- Han kom som ett snöbollskrig en vinterdag i november och hade en ryggsäck hängande på axlarna.
- Hon kom som ett yrväder en novembermorgon och hade en korvmacka i ett halsband om halsen.
- Hunden kom som ett yrväder en sommardag och hade ett koppel hängande efter sig.
Strindberg i årskurs 4
Vem var Strindberg? Varför ska vi veta något om honom? Hur såg Strindberg ut? Beskriv Strindberg? Skriv brev till Strindberg? Vi kan visa några fotografier av honom och hur hans skrivplats såg ut. När såg Strindberg glad ut? Ta egna självporträtt, se ut som Strindberg?
Strindberg i årskurs 5
Strindberg skrev sagor. Om man vill läsa ”Blåvinge finner Guldpudran” (1915) så möter man en man som förälskat sig i en ö. En ö förälskade sig mannen i:
”möjligen liknade denna ö ett förgätet barndomsminne eller en vacker dröm. Han köpte ön, byggde en villa och planterade allehanda ljuvliga träd, buskar och blomster. Havet låg utanför: egen brygga hade han med flaggstång och vita båtar; eka stora som kyrkor beskuggade hans hus, friska vindar ströko över granskande ängar. Han hade maka, barn, tjänare, dragare; han hade allt men en sak fattades honom, det var en småsak … ”
Kursplanerna i svenska, bild, geografi, biologi:
Detta kunde bli en bild, en teckning, en målning. Eller så kan eleverna leta efter en bild, ett fotografi som de tycker stämmer med texten. Det kunde också bli ett innehåll som handlar om artrikedomen: om träd, buskar och blommor. Och vi skulle också kunna fundera över vad det är som saknas:
- ett dockhus
- en hängmatta
är det 28 elever är det 28 ord som står i listan. Åskådligt och uppskrivet. Vi kan också låta perspektivet bli en kvinnas. Då byter vi ut man mot kvinna. Det är en kvinna som köpt ön … vad saknar hon?
- en hammare
- en drömfångare
- en brunn
- en snickarbod
Strindberg i årskurs 6
Strindberg ville göra guld, han lärde sig fotografera, och måla. Hur gör man guld? Vad är en alkemist? För in Strindberg i kemin. Det fanns massor av föreställningar om vad man kunde skapa och så försökte man. Idag vet man mer om hur guld är sammansatt och hur allt som är glimmar inte är guld. Men det är en annan sak. Hur tänkte Strindberg? Hur tänkte människor på 1800-talet? Vad fanns inte då och vad fanns idag? Och hur är det med anden i flaskan? Har det med kemi att göra?
Strindberg i årskurs 7:
Att se någon av de filmatiseringar som finns – kanske den gamle inspelningen med Allan Edwall och Sif Ruud, alltså Carlsson och Madame Flod. Se här och få massor av tips. Nu kanske ni tror att unga människor inte vill se långsamma program där någon kommer som ett yrväder i april utan mer vill se annat. Men jag vet unga människor som ligger i badkaret och har datorn med sig och tittar på gamla såpor från 70-talet och tycker att livet är helt underbart. Eleverna vet inget om den gamla tiden om de inte får se den. Det gäller att själv tro på det man gör. Vid det här laget har eleverna hört något om Strindberg så nu borde en hel berättelse sitta fint. Kanske lyssna!
Strindberg i årskurs 8:
Ett halv ark papper. Vad kan man väl skriva på ett halvt ark papper. Den här lektionen skulle jag vilja göra på många sätt. Strindberg skrev sitt liv i ett halvt ark papper. Om konsten att skriva om sitt liv. Ett CV kanske.
Strindberg börjar ”Sista flyttningslasset hade gått; hyresgästen, en ung man med sorgflor på hatten, vandrade ännu en gång genom våningen för att se om han hade glömt något.”
Strindberg avslutar ”Han var icke böjd, när han gick ut; han bar tvärtom sitt huvud högt, som en lycklig och stolt människa, ty han ände att han dock ägt det skönaste. Hur många arma som aldrig hade fått det!”
Strindberg i årskurs 9:
Läraren högläser inledningskapitel ur August Strindbergs böcker. Eller låter eleverna lyssna till fyra inledningskapitel ur olika böcker. Vad går att känna igen? Vad är olika? Vem berättar? Vilka starka ord finns? Vilka ord behöver förklaras? Vilka ord kan man förstå i sammanhanget? Här är lite citat.
Eleverna får läsa olika Strindbergstexter och söka dramatisera dem. Om Tjänstekvinnans son … bara titeln kan vi lära om, använda och hitta på liknande:
- Busschaufförens dotter
- Kontorsvaktmästarens gosse
- Cottonstickarens pojk
- Alkemistens flicka
- Arbetsförmedlarens unge
- Apoteksbiträdets son
Vi kan sedan skriva berättelser om vilka vi är eller hur det skulle vara att vara barn till en busschaufför, en alkemist… ja, vad som helst.
******
Ja, den här kursplanen utifrån Strindbergs litteratur är ett förslag. Vi kan göra liknande med Gustaf Fröding, Selma Lagerlöf, Ulf Stark, Albert Camus, Astrid Lindgren, Evert Taube …
Det här är inte en fråga om en kanon, utan undervisningen ska breddas och vidgas. Vi ska in i litteraturen! Rakt in i boken!
Kunskapskraven är allmänbildande.
