Skolanknytning – ett nytt begrepp för skolan!

 

Skolanknytning – ett nytt begrepp och nytt innehåll har jag skapat tillsammans med ”Skolans psykologi”. Låt mig beskriva den pedagogiska aspekten av detta begrepp.

Skolanknytning är ett skapat ord av två seperata – skola och anknytning – som utgör en ny tanke kring elever och elevers skolgång och lärande kopplat till elevernas välbefinnande och hälsa. Skolanknytning kan och ska i det pedagogiska perspektivet kopplas till läroplanen och kursplanerna. För att må bra och lära sig i skolan så handlar skolanknytningen om tankarna och människosynen i läroplanen och ordet skola handlar i en snävare bemärkelse om innehållen i kursplanerna.

Den nya skollagen träder i kraft 2011 och ger elevhälsan ett nytt och mer specifikt uppdrag – den att verka för lärandet i skolan. Det betyder därmed att elevhälsan och skolan har ett gemenskap uppdrag vilket kan samlas under begreppet lärande. Elevens rätt att få utvecklas i skolan, ”uppleva växandets glädje” och under sin skolgång uppleva möjligheten att nå mål och slutligen gå ut skolan med minst godkänt i alla ämnen.

Skolan ska stärkas i gemenskap kring huvuduppdraget lärande. Denna gemenskap kring lärandet omsluter alla i skolan, ingen undantagen, vilket gör att dörrarna till klassrummet måste öppnas till förmån för det lärande som sker där inne.

Lärandet är i fokus. Det kan vi alla dela:

  • Hur förutsättningarna ser ut för eleven att vara lärande,
  • hur lärandet möjliggörs i klassrummet,
  • hur lärarens undervisning utvecklar lärande,
  • hur lärarens förmåga att relatera till eleven och eleverna kan utvecklas,
  • hur relationer utvecklas i klassrum och i skola
  • hur läroplanens intentioner efterföljs och utvecklar den pedagogiska diskussionen
  • kunskap om läroplanen och hur den förverkligas i det dagliga lärsituationerna
  • och följa lärandet genom dokumentation och formativa bedömningar och förhållningssätt
  • att samtala om skolan utifrån ett skolperspektiv och utifrån uppdrag – där huvuduppdraget är elevens lärande

Det betyder att alla vi som arbetar i skolan ska ha detta stora lärande fokus ihop och ansvara för det tillsammans med eleven. Eleven är agent i sitt lärande, precis som läraren också är det.

Lärande är ett stort begrepp som ska verka för att eleven kan skolanknyta – dvs göras delaktig i skolan, till ämnet, till lärare och klasskamrater, till vaktmästare och matbespisningspersonal, till rektor och till den fysiska miljön; själva skolan.

Återigen – det handlar om gemenskap med och i – och där är vi alla ansvariga för elevens hela skolgång. Om vi lägger uppdraget LÄRANDE som den samlande tanken så har vi alla något i det yttre att diskutera och utveckla.

För att förtydliga: Skolanknytning handlar inte om att:

  • hitta felen i eleven
  • förklara elevens oförmåga utifrån uppväxt och hemförhållanden
  • skapa avstånd mellan skola och elevhälsa

Tvärtom handlar det om att skapa gemenskap i det yttre och det verkliga. Det handlar inte om föreställningar om barnet eller om utforskande efter inre orsaker. Det handlar om verkligheten i skolan.

Det inkluderar också alla – eleven, läraren, psykologen, fritidspedagogen, skolsköterskan, kuratorn, specialpedagogen, skolbespisningspersonal, skolintendenten, vaktmästaren, skolbibliotikarien och rektorn – och tillsammans kan de undersöka lärandet och dess möjligheter eller hinder. Jag letar efter gemenskap i styrdokumenten – inte avstånd – jag tror också på allt som gynnar eleverna och deras möjlighet att lära.

Skolan måste också ur detta perspektiv skapa ramar för sin verksamhet och sitt ansvar. Skolan kan inte längre bli en plats som löser alla problem kring barn och unga. Skolan ska däremot bli bättre på att ta just sitt ansvar och samlade grepp kring det som är skolans uppgift – skapa förutsättningar för lärandet och det för alla elever. Den skolplikten är vida större den skolplikt som gör att eleverna kommer till skolan varje dag.

Läs hos SKOLANS PSYKOLOGI om den psykologiska tanken kring samma idé. Där finns förtydligande om vad Skolanknytning innebär i relation till lärandet.


Publicerat i Barns rättigheter, Föreläsningar jag ger, Formativ bedömning, Klassrummet, Kommunikationen, Läraryrket och lärarrollen, Lektioner och lektionsförslag, Pedagogik, Pedagogiska miljöer, Relationer och vänskap, Skolorden, Skolrättigheter, Styrdokumenten, Verkligheten | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Packa pappas kappsäck – packa mammas handväska

Körling tecknar högläsning 2004

PACKA PAPPAS KAPPSÄCK – Leken som handlar om att packa en kappsäck och minnas vad som lades i den, stort som smått, saker, drömmar, minsta dammkorn och så kanske en skär elefant. Alla dessa lekar vi lekte då jag var barn och då de vuxna också tillät sig vara det handlade inte om jättelånga stunder utan korta och tillfälliga. De uppstod närhelst och helt utan annonsering. De bara började.

I berättelserna om mumintrollet finns en underbar berättelse om när familjen ska ut på äventyr med båten Äventyret och allt ska packas med. Muminmamman backar upp sin äventyrslystna familj men kan nog själv inte riktigt skiljas från sitt hem. Hon packar sin därför i princip ned den i sin handväska. Den fylls med allehanda saker och utrymmet i den är mammageneröst. Det finns plats för allt.

Då jag högläste denna text för mina elever i lärarbegynnelsens tid så blev just den sidan den ”roliga sidan” som jag fick högläsa om och om igen. Några ville ha den kopierad och med sig hem vilket jag givetvis tillät och ordnade. Att de inte kunde läsa den gjorde ingenting, de kunde den i princip utantill och mammorna och papporna, systrarna och någon läshungrig morbror eller faster kunde med lätthet kasta sig över den texten och högläsa den. Eleverna gick i ettan och var begynnande läsare allesammans.

En gång hade jag en sådan handväska med mig till skolan … och givetvis fanns där saker som kunde göra ungarna nyfikna!

Publicerat i Barns rättigheter | Etiketter , , , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Packa pappas kappsäck – packa mammas handväska

Tankar om sorg

”… bakom sorgen döljer sig aldrig annat än sorg … och bakom sorgen finns alltid en själ.”

Oscar Wilde Ur ”De Profundis”

Publicerat i Litteratur och läsning, Ordförrådet, Sorg | Etiketter , , | 1 kommentar

Lista att skriva in sig i ”JAG VILL OCKSÅ UNDERVISA”

Min krönika i Lärarnas Tidning handlar om en dröm jag haft och hur jag också har fått uppleva det. Jag tänkte en gång i min skoltid då jag för första gången hörde en rektor säga att vi kanske ska ge några elever särskilt stöd för ett tag. Hjälpa dem att få mer kunskaper där vi inte lyckats riktigt i skolan. Den gången då detta sades fanns ingen ansvarstyngd på eleverna utan det var faktisk skolan som misslyckats. Nåväl jag gensvarade rektorn med mina drömmar:

  • Ett väldigt fint möblerat rum med ombonad känsla och rikt med böcker och fotografier, bilder och tavlor
  • Närhet till rektors rum så att rektor kunde komma in och ibland lägga en rektorshand över alltsammans och följa utvecklingen
  • En ordentlig uppföljning av läsningen genom läsanalyser
  • Tiderna för eleverna skulle vara då de hade ätit och kände sig mätta
  • Stor möjlighet för lärare att stå i kö för att undervisa dessa elever – alltså en kölista för lärare som väntade på sin chans
  • En ständig uppdatering av elevernas utveckling och direkt koppling till hemmen
  • I sann Vygotskijanda omsluta eleverna med – vi ser morgondagen i ditt lärande inte din gårdag.
Publicerat i Barns rättigheter | Etiketter , , , , | Kommentarer inaktiverade för Lista att skriva in sig i ”JAG VILL OCKSÅ UNDERVISA”

Vårtecken på gatorna i Stockholm

Jag såg en humla flyga rakt in i ansiktet på en man utan för NK. Humlan flög alltså omkring på Hamngatan! Vad den gjorde där kan man undra för mannen den flög in i såg mycket fundersam ut. Han såg ut som om humlor inte har något att göra i en stad. Humlan var i alla fall där utan att ta hänsyn till vad den skulle vara eller inte vara.

Jag såg en snigel snigla omkring på Kungsgatan. Den höll sig till husknutarna för folk hade så stora fötter och såg sig inte riktigt omkring. Att trampa på en snigel är att göra både hus och hem obeboligt och förmodligen skulle snigeln bli ordentligt tillplattad.

Jag såg en myra på Stortorget. Myran var inte en pissmyra för myror följer reglerna att inte kissa i storstaden. Sådant gör man i närheten av någon stack. Men myran var flitig och såg ut att bära på ett och annat. Kanske bar den på myrten.

Jag såg en citronfjäril flyga omkring lite som den ville runt Mariatorget. Där flög den helt obekymrat och satte sig på en liten blomma som var planterad för att lysa upp tillvaron för människor som både bor där och de som går förbi.

Publicerat i Barns rättigheter | Etiketter , , , , , | 2 kommentarer

Att mynta begrepp – Mitt utvidgade lärarkollegium

Jag myntade detta begrepp för några år sedan och visp blev det ett ord som kunde beskriva det vi har åstadkommit ihop vi lärare på nätet. Jag ser detta begrepp dyka upp lite här och där. Känner mig som en mamma till några ord. Mitt utvidgade lärarkollegium uppkom ur min skattkammarskalle.

Publicerat i Lärarens språk | Etiketter | 5 kommentarer

Fråga läraren!

Ingenstans ser jag en kolumn ”fråga läraren”. Jag skulle gärna se en sådan. Om ni tilltror mig förtroendet att besvara någon skolfråga så välkomna. Jag får hundratals mail om skolfrågor! Jag svarar bara på det jag tror mig kunna. Välkomna!

Publicerat i Föreläsningar jag ger, Konsultation av något slag, Skolorden, Skolrättigheter, Värdegrunden, Verkligheten | Etiketter , , | Kommentarer inaktiverade för Fråga läraren!