Detta skriver jag på uppmaning och en fråga om kommer från mitt utvidgade lärarkollegium, dvs, nätet.

Jag tänker uppehålla mig vid inledningskapitlet i Astrid Lindgrens bok Mio min Mio. Då jag vänt upp och ned på mitt hem för att hitta boken och inte gjort det måste jag använda mitt rika minne för att berätta vad jag har gjort och kan tänkas göra ur det första kapitlet ur Mio min Mio:

Arbeta med högläsningen

– första kapitlet i Mio min Mio:

Minns att högläsningen är en gåva. Gåvan är att då du läser levandegör du texten i rummet.

• Du artikulerar skriven text. Skriven text skiljer sig från talad text. Det är en märkbar skillnad på att läsa text och att tala sitt talspråk. Pröva och undersök. Och låt gärna eleverna diskutera skillnaden också.

• Det val av text jag gör hör i hop med min längtan att läsa just denna text. Jag ser mycket allvarligt på högläsning. Jag måste därför själv ha läst texten innan så att jag kan få med mig känslan. Jag tänker också att jag själv ska kunna skapa bilder inne i mig. Det betyder att jag noggrant läser igenom mina texter. De barndomstexter jag minns behöver jag inte läsa om. Men de texter jag ska högläsa för mina elever går jag igenom. Det kan handla om att läsa igenom det första kapitlet. Låt tänka att jag nu har läst igenom första kapitlet i Mio min Mio.

• Jag tycker Mio min Mio är en stark bok. Den har sagans form. Det handlar om att kastas ut i livets prövningar, vara en liten rädd pojke och tvingas göra upp med något ont för att växa. Det är en utvecklingstanke. Och kapitlet börjar utifrån saknad. Brist. Det karga som omsluter pojken i berättelsen. Pappan och mamman som inte finns och fosterföräldrarnas kalla omsorg. Sagans attribut som placeras in i pojkens liv. Alla de ledtrådar som finns i kapitlets inledning. Samtliga är omsättningsbara till eleverna.

Lektionstips – hur att göra och utveckla texten så att eleverna kan få erfara den:

Äpplet och den starka symboliken i det:

Äpplet är en symbol för många saker. I bibeln syntes Paradisets äpple som en utgång och en utväg ur Paradiset. Äter man av detta äpple kommer man att behöva resa sig upp och gå sina prövningar till mötes. Lärandets äpple och kunskapens äpple. Att smaka på kunskap är inte något lätt eller utan prövningar. Äpplet är också en symbol för något kungligt och det som är upphöjt. Kungaäpplet visar detta. Då jag läste Mio min Mio hade jag med mig ett stort äpple. Det var just detta märkliga äpple. Alla fick hålla detta äpple.

Sen målade vi av det! Det är en konst att måla ett äpple som ska föra oss ut i världen, in i kunskaperna och ett äpple som kanske för oss bort från det trygga ut i det osäkra. Att vara lärande.

INLEDNINGSKAPITLETS verklighet

Inledningskapitlet i Mio min Mio är den karga verkligheten. Det är ensamt, det är kargt och kallt. Några personer omges med värme. Några med kyla. Låt eleverna få upptäcka hur Astrid Lindgren beskriver dessa personer och hur hon gör för att skapa karaktärerna. Vad betyder Pappan här och vad kommer Pappan betyda senare? Hur är det att längta efter sin mamma eller pappa (var beredd på starka känslor hos barnen)? Vad är det att vara avundsjuk? Vad är det att drömma sig bort? Låt eleverna tala, berätta, tänka, grubbla, fundera, smaka på sitt eget inre!

Ta Astrid Lindgrens ord!

Då jag läser denna text högt låter jag vissa av meningarna komma ut i rummet och bli unisont höglästa. Mina elever vet när de ska artikulera den text jag nyss läst. Det betyder att de kollektivt och unisont läser och härmar den mening jag nyss läst. Detta har stor effekt på förståelsen. Orden erövras av eleverna. Kan bli deras. Ta Astrid Lindgrens ord. Säg dem! Viska dem! Ropa dem! Sucka dem! Gråt dem! Säg dem med polisröst! Viska dem till en kompis! Säg dem till den mörka himlen ovanför er! Säg dem som om ni vore ensammast i hela världen.

Efterlys dig själv:

Det är en efterlysning i Mio min Mio. Inget barn kan försvinna eller får någonsin försvinna utan att stora eftersökningar äger rum. Det finns mycket att tala om här. Barn kan också ha fantasier om sina föräldrar, de hör till, hur det är att få andra föräldrar, vara oönskad, längta till sina föräldrar – ja, allt detta känner Astrid Lindgren till. Hon vet något om barn och barn vet något om sig själva. Här får de orden.

Men att efterlysa sig själv kräver en hel del av betraktande av sig själv. Här behövs speglar i klassrummet. Här behövs noggranna iakttagelser, alltså inte tyckanden, här behövs begrepp och ord om kroppen, kläderna, ansiktet, namnet. Detta kan samtalas om i klassrummet – två och två! Sedan kan man rita sig själv med noggrannhet. Det krävs något väldigt bekant då man efterlyser sig själv. Och nu handlar det om liv och död! Du ska hittas.  Den text du skriver ska vara en bra beskrivning av den plats du sist sågs på (här måste läraren och eleverna beskriva miljö vilket är en utmaning i sig) och så med noggranna beskrivningar presentera sig själv, eller sin kompis. Jag tycker att dramatiseringar är viktiga. Här kan man med fördel efterlysa varandra och spela upp det drama som texten erbjuder oss alla i det första kapitlet av Mio min Mio.

Då eleverna har gjort dessa efterlysningar kan dessa kopieras upp och sättas i andra klasser så att andra elever får uppleva efterlysningarnas kraft och få inspiration.

Det går också att spela in efterlysningarna på sina röstmemon i mobilen. Eller på annat sätt göra radioutsändningar. Det går också att omsätta efterlysningen i olika tider. Vad händer om man efterlyser sig själv på en helt annan plats. Man har tagit en tugga av det där kunskapsäpplet och vips är man på månen – och hur ser en efterlysning ut där? och för vem?

De magiska sakerna:

De magiska övergångsobjekten som Astrid Lindgren placerar i inledningskapitlet är vardagsnära saker. Men de är fyllda med magi. Äpplet är en sådan sak och den har vi redan berört. Det är djup symbolik i allt. Hästen, den äldre kvinnan, de tråkiga fosterföräldrarna… ja det finns laddningar i texten som ska ut i rummet.

Projicera texten och låt den synliggöras:

Jag skulle projicera upp texten på overhead (ja, jag har ju inget annat men just nu är jag mycket förälskad i overheader) eller på interaktiva whiteboards. Jag skulle bli spion och upptäckare av det som Astrid Lindgren placerar in i berättelsen. Självklart skulle jag läsa den högt och levandegöra den på en och samma gång.

Favoritmening ur första kapitlet

Jag skulle också låta eleverna välja ut sin favoritmening ur första kapitlet. Då måste jag kopiera upp första kapitlet så att alla kan få arbeta med den. Jag skulle också be mina elever att högläsa första kapitlet två och två. Prata om den så mycket de ville. Och i hemlighet utan att någon fick veta det – skriva av en favoritmening – lägga den i en magisk ring på golvet eller en fantastisk magisk burk.

Jag skulle sedan låta eleverna få lyssna till meningar valda av eleverna själva, skrivna av Astrid Lindgren, uttalade av elever, sparade i minnet av den som skrev. Magi är ord. Ord kan bli magi!

Adoptera en mening ur Astrid Lindgrens textvärldar:

Varje elev kan få till uppdrag att adoptera en mening ur texten. Den meningen kan man vårda alldeles speciellt. Skriva den vackert på ett papper. Göra en fin text på datorn. Leka med sin mening. Låta andra få se den. Klä rummet med Mio min Mio meningar. Skapa ett mycket rikt språkrum.

Elevernas egna tankar om första kapitlet!

Detta inledningskapitel kan vara en ingång i det muntliga samtalet om sig själv. Vem vill jag vara i det här kapitlet. Var skulle jag vilja sitta och få det här äpplet? Till vad skulle jag vilja försvinna? Vilka platser skulle jag vilja fara emellan? Till vem längtar jag?

Blädderblocket och orden som kan delas av oss alla!

Jag skulle också ge eleverna möjlighet att skriva ned ord de tycker är spännande. De får gärna skriva ord på blädderblocket. Nu när de har det kopierade kapitlet kan de också lyfta ur ord som de vill dela med sig till i klassen! Jag deltar också i detta och som den modellande lärare jag är – skriver jag givetvis också upp ord jag berörs av.

Läxa eller vad vi nu ska kalla det:

Att sända hem det första kapitlet för högläsning därhemma är en spännande tanke. Hur läser mamma och pappa den här texten? Hur låter storebrorsan? Hur låter det om eleven själv läser texten? För vem läser eleven texten? Det finaste vore om föräldrarna kunde högläsa texten och ladda den med sina föräldraröster. Då bär texten en ytterligare dimension av närvaro av de viktigaste människorna i elevens värld. Men då krävs det ett välskrivet hembrev där just detta uppdrag kan genomföras. Det krävs också att läraren är medveten om att alla inte talar svenska i hemmet och att alla människor inte är högläsande. Det finns också de föräldrar som älskar berättandet men inte skolans uppdrag om att högläsa för sina barn. Det finns de som själva tycker läsning är knepig. Därför ska man göra detta med mycket stor respekt för föräldrarna och tänka sig för innan man ger läxor av detta slag.

Interaktivera texten

Sök på Youtube och lyssna in dig i berättelsen. Varför inte lyssna till Astrid Lindgrens stämma? Det är ljuv musik.

Utvärdera och summera!

Blicka ut över dina elever. Notera aktiviteten. Notera förståelsen. Förbered dig inför nästa kapitel. Låt detta första kapitel ständig vara resonansbotten för fortsättningen. Vi har till uppdrag att diskutera skillnader med eleverna. Det kan man göra hela tiden. Vad skiljer sig fortsättningen från inledningen. Berätta!

Jag har inte boken hemma själv – så fort jag får tag i den ska jag utveckla detta blogginlägg ytterligare. Så dagens datum är 14 september 2010. Jag ska efterlysa min bok.

Min efterlysning (jag modellar):

Jag efterlyser min bok Mio min Mio. Den är skriven av Astrid Lindgren. Sist den såg var i en bokhylla i en lägenhet i en stor stad… Boken var vid försvinnandet klädd i ett grönaktigt omslag… Jo, boken hade farit lite illa…