När sagorna och berättelserna är hemliga

P1340298

 

Den som inte får lyssna till sagor och berättelser kan tjuvlyssna. Ibland brukade jag säga det till eleverna; Nu ska jag läsa högt och ni får tjuvlyssna till det jag läser. Det brukade göra eleverna en aning konfunderade men de flyttade ett steg närmare det jag läste ur. Min röst något tystare än vanligt.

Jag läser boken Stanna hos mig av Ayobami Adebayo, 2017 där hon berättar om en liten flicka som inte får lyssna till styvmödrarnas berättelser för de egna barnen. Hon beskriver hur barnet går från stängd dörr till stängd dörr och försöker att lyssna och ta del av det som berättas:

När jag var liten brukade mina styvmödrar fösa sina barn till sängs för att berätta godnattsagor. Men alltid bakom stängda och låsta dörrar. Ingen frågade mig någonsin om jag ville komma in och lyssna, så jag smög runt i gången, gick mellan dörrar och fönster och försökte avgöra vilken av kvinnornas röster som hördes tydligast just den kvällen.

Jag tröstade mig med att tänka att jag var moderlös och fick välja och vraka mellan sagorna.

/…/

Min favoritsaga var den om Oluronbin och Irokoträdet.

Ur Adebayo; Stanna hos mig, 2017, Piratförlaget

Astrid Lindgren berättar i Spelar min lind, sjunger min näktergal om hur barn kan/får lyssna till sagorna då dessa tränger ut genom dörrspringor och lockar lyssnaren till sig:

Just då och just där i prästens kök hände det märkliga, hon fick till sitt hjärtas tröst något som var vackert. Där satt hon vid bordet, åt sin välling och visste om inget, då kom det genom den halvöppna dörren från kammaren bredvid ord till henne, ord så sköna att hon började darra, när hon hörde dem. Det var någon där inne som läste en saga högt för prästens små barn, och i all sin ljuvlighet flöt orden ut genom dörrspringan och kom ut också till Malin. Hon hade inte vetat förut att ord kunde vara vackra, nu visste hon det, och de sjön ner i hennes själ som morgondagg över en sommaräng.

ur Astrid Lindgren; Spelar min lind, sjunger min näktergal ur boken SAGORNA, 1987  Rabén & Sjögren

Vi har alla ett ansvar och en möjlighet att ge barn och unga berättelser. Det handlar sällan om tid eftersom tiden försvinner då vi läser för och med varandra. Det handlar mer om närvaro och att visa på berättelsens kraft och innehåll. Den trollbinder av egen inneboende kraft. Det är den som skapar ett nu och som får oss att luta oss fram och samtidigt nudda en annan lyssnares axel.

Hej HOPP!

PS Teckningen föreställer mig då jag läser. Elev som tecknat. D.S

Publicerat i Barns rättigheter, Bibliotek/Skolbibliotek, Boken i undervisningen | Etiketter , , , , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för När sagorna och berättelserna är hemliga

Läsa länge och längre

På mitt köksbord. Körling 1 mars 2017.

På mitt köksbord. Körling 1 mars 2017.

Pirls kom med glädjande besked. Och vi fortsätter arbetet med att lära barn att läsa och att låta dem upptäcka vad som finns att läsa. Jag hade ett inofficiellt möte med professor Caroline Liberg där vi talade om vikten av att läsa längre texter och under längre lästid. Barn behöver få läsa länge och längre.

Under lässvackor jag har haft har jag upptäckt hur svårt det är att knyta an till boken om man läser den under en kort stund och med långa uppehåll. Den vill liksom inte öppna sig och det blir en kamp att erövra intresset för den. Barn och unga behöver kontinuerligt läsa, varje dag och detta bör äga rum i skolan. En timme om dagen där barn får läsa det de tycker om att läsa så att de obemärkt kan träna sin läsförmåga. Att kunna läsa och få fortsätta läsa är en av de viktigaste uppgifter skolan har. Det går inte att hasta över och skynda på läsförmågan. Den tränas då vi läser något vi tycker om att läsa.

P1340250Då jag hade min första klass läste vi mellan 45 minuter till 90 minuter varje dag. Från årskurs ett till årskurs fem. Varje dag. Varje dag. Varje dag.

Jag följde var och en av mina elever. Hur de läste? Vad de läste? Hur de tänkte om det de läste?

Och väldigt, väldigt ofta följde boken med ut på rasten och också hem för fortsatt läsning.

Hej HOPP!

Publicerat i Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Skolrättigheter | Kommentarer inaktiverade för Läsa länge och längre

Förskolan och högläsningen

Här finns en intervju med mig rörande förskolan och högläsningen.

Boken Den meningsfulla högläsningen är en liten lärpocket som främjar densamma.

Här samtalar jag med Ulf Stark om bilderboken. Varmt välkomna att lyssna. 

Publicerat i Barns rättigheter, Boken i undervisningen, Högläsning | Kommentarer inaktiverade för Förskolan och högläsningen

Favoritbokstav

– Vilken är din favoritbokstav? frågade jag eleven.

– D! sa eleven glatt. 

– Berätta?

– Jag känner en kille som heter David. Därför tänker jag på bokstaven D. 

Publicerat i Bokstav/bokstäver | Kommentarer inaktiverade för Favoritbokstav

Förslag till undervisning efter det viktiga biblioteksbesöket

Lärarens attityd och förhållningssätt:

  • nyfiken (främjar och bekräftar)
  • intresserad (intresse går att låna)
  • fokuserad (välj att ha fokus på boken)

Här är vad vi kan intressera oss för, vara nyfikna på och rikta vårt undervisande fokus:

KLASSEN LÅNAR BÖCKER och KLASSEN BERÄTTAR UR BÖCKERNA

  • Samla eleverna i en ring.
  • Läraren ingår som en del i samtalet
  • Be dem ta med sig sina låneböcker
  • Låt boken/böckerna ligga på golvet framför varje elev
  • Be en elev visa översta boken i högen
  • Berätta om varför du lånade den
  • Låt boken gå runt i cirkeln
  • Be varje elev säga något om boken, ex vad de säger, vad de känner, vad de uppfattar: Jag ser färgen röd, jag ser bokstäverna, jag ser skrivstil, jag ser att det verkar handla om två pojkar …
  • När boken kommer tillbaka till den som lånat den går bokordet vidare till eleven intill, osv
  • När vi tittat på alla böcker gör vi detta

Nästa runda

  • öppna någon av böckerna du har
  • leta reda på en fråga ur boken
  • när alla hittat en fråga ur boken så börjar ringens samtal igen – Blev du nervös då?
  • eleven som ställer frågan får välja vem som ska svara och svaret ska utvecklas genom att lyssna in och återge så många ord som frågan innehåller (minns att detta modellas av läraren och utvecklas på sikt, klassen jag undervisar i har efter ca 10 gånger utvecklat detta och svarar  ”Jag blev mycket nervös då jag fick veta det.”
  • När alla fått ställa en fråga och fått svara (ofta vill eleverna göra detta om och om igen

Nästa runda

  • öppna boken och läs första meningen ur boken
  • nästa elev tar vid och läser första meningen ur sin bok
  • osv

I alla dessa rundor deltar läraren med sin bok. Det handlar om att både utveckla samspelet mellan eleverna genom ett innehåll. Det handlar om att sprida de böcker vi läser i klassrummet. Också där främjas läsningen om vi får möjlighet att visa upp våra böcker. Dessa ska inte värderas av läraren utan vara ett objekt i undervisningen. Alla elever har rätt att få uppleva att deras bok har värde och beaktas som något alla kan intressera sig för. Attityderna till läsningen kommer av att vuxenvärlden visar att boken är något som väcker nyfikenhet. Därför ska vi göra mer med böckerna. När vi låter böckerna tala så lockar de läsaren till sig. Detta boksamtal är lätt att genomföra, ökar elevernas talutrymme och ger dem ordet i klassrummet, sprider böckerna och öppnar för nya läsäventyr samt utvecklar både läsningen och upptäckandet av språkets uppbyggnad. Hur en mening är uppbyggd, hur en fråga besvaras med fler ord än ett och hur vi lär oss att lyssna till varandra.

Jag genomförde detta igår med en årskurs två men förhållningssättet till böckerna gäller för alla elever oavsett årskurs. Barn och unga har rätt att ge boken ett fokus. Jag värderar inte heller antal böcker som lånats men eftersom vi också ska räkna och summera lät jag eleverna räkna samman sina boklån.

Ringen igen:

  • Jag har lånat 1, 2, 3, 4, 5
  • och nästa fortsätter med att addera sina; 6, 7, 8
  • och nästa elev lägger till sina: 9, 10, 11
  • osv

Sammantaget hade 9 elever lånat 39 böcker. Allt vi ska göra som vuxna är att intressera oss för böckerna eleverna läser och vidga perspektivet genom att läsa högt ur de böcker de ännu inte kan läsa på egen hand.

Eftersom det alltid talas om tid och inte om innehåll kan jag berätta att detta tog inte mer än viktiga 25 minuter att genomföra. Elevernas talutrymme delat jämt mellan lärare och andra elever. Minns också att undervisningens form utbildar eleverna. Första gången man genomför en undervisning betyder inte att den fungerar. Däremot att eleverna har fått möta den. Den andra gången är de bekanta med formen och tredje gången trygga med den. Minns att utveckla genom att återge form men nya innehåll.

Minns att PIRLS både mäter elevernas läsattityd som läsförmåga! Därför ska vi påverka både attityd och läsförmåga.

Hej HOPP!

Publicerat i 90 sekunders högläsning, Föreläsningar jag ger, Frågekonsten, Grupparbete, Högläsning, Lektion, Lektioner och lektionsförslag, Modellerna, Ordning och reda, Strategier, Styrdokumenten, Synligt läsande, Systematiskt kvalitetsarbete i undervisningen, Textsamtal, Undervisningen, Värdegrunden | Kommentarer inaktiverade för Förslag till undervisning efter det viktiga biblioteksbesöket

Textsamtal: – Du har precis läst finska, sa jag

Jag läser med elever en och en. Noga analyserar jag hur de läser. Om detta har jag skrivit i boken Vägen till skriftliga omdömen, egentligen en bok som handlar om undervisning och formativ bedömning. Jag väljer olika texter som eleverna får läsa. Igår valde jag ut inledningskapitlet till Hemligt. Jördis älskar Harry. I texten fanns det tre finska ord och en förklaring till dem. Då en elev läst hela texten, mer eller mindre utan problem, också den finska delen, berättade jag att eleven läst några finska ord. I texten syntes finskan kursiv och översättningen likaså. Eleven blev lycklig och började leta efter dem efter att ha frågat om hela texten var på finska. Nu blev det en jakt på finska ord. Flera ord förklarades som finska. Eleven ögnade igenom hela texten och pekade på ord som nog säkert var finska ord. Jag lät eleven utforska språket och lyssnade till hur eleven tänkte. Slutligen kom eleven fram till att de ord eleven inte förstod var de finska orden.

– Här är nog de finska orden, sa eleven. Jag förstår inte dom. Svenska ord slutar inte på ä.

Jag frågade hur eleven skulle kunna klura ut hur det gick att förstå orden och eleven grubblade länge på det genom att sitta och tänka. Jag sa att lösningen kanske finns i texten och inte i huvudet. Eleven ögnade igenom texten igen.

– Det är nog Jag älskar dig, sa eleven.

– Berätta!

– Det är lite annorlunda stil och de hör ju ihop på något sätt.

Eleven läste de kursiva delarna igen. Tre finska ord. Tre svenska ord. Sen slog eleven fast att eleven läst jag älskar dig på finska.

Detta jag såg av elevens lärande:

  • eleven läser okänd text
  • eleven kan ögna igenom texten, sökläsa
  • eleven får upptäcka kursiv stil och samband mellan meningarna
  • eleven läser finska ord utan att tveka utan ljudar korrekt
  • eleven funderar över svenska språket uppbyggnad, dvs, svenska ord stavas inte som finska och slutar inte på ä
  • eleven undersöker texten utifrån de frågor jag ställer
  • eleven läser flytande
  • eleven korrigerar sig vid felläsning
  • eleven ger inte upp utan fortsätter att undersöka texten
  • eleven är nyfiken på ord som eventuellt kan vara finska
  • eleven kommer fram till att de ord som eleven tror är finska inte är finska
  • osv…

Eleven går i årskurs två.

Jag återkommer och reviderar detta inlägg med illustration över texten och ytterligare information om elevens lärande.

Hej HOPP!

Publicerat i Lässtrategier, Ordförrådet, Strategier, Styrdokumenten, Svenskämnet, Textsamtal, Undervisningen | Kommentarer inaktiverade för Textsamtal: – Du har precis läst finska, sa jag

Också hundar taggar ner till högläsning

Också hundar mår bra av högläsning. Det visar undersökningar där man låtit hundar få lyssna till inläsningar. De blir mindre oroliga av att lyssna till ljudböcker då ägarna inte är hemma. Ljudböcker har hjälpt hundarna mot stress, depression och rastlöshet. Efter fyra veckors ”behandling” förändrades beteendet hos 76% av hundarna. 100 hundar deltog.

Jag vet hundar som njuter av högläsningen då två makar läser böcker högt för varandra. Då kryper hunden in mellan de två och tycks uppleva det hela som en riktig höjdarstund.

Detta går att läsa i Doktorn nr 3 2017

Publicerat i 90 sekunders högläsning, Källkritik och undervisning, Litteratur och läsning, Ordning och reda | Kommentarer inaktiverade för Också hundar taggar ner till högläsning